134 av 1001 album
The Beatles – White album (1968)
Jag kommer tydligt ihåg när jag köpte mitt exemplar av White album på en skivmässa. Förväntningarna var stora över detta klassiska album. Faktum var att jag inte hade hört särskilt många av låtarna på skivan tidigare då den inte innehåller så många av deras hits. Hur som helst var förväntningarna stora och de infriades inte.
För mig är det här en oerhört spretig skiva. Det finns mycket bra, det finns låtar som är okej och det finns rent skräp. George Harrison har fått till ett par av sina bästa kompositioner på plattan. John Lennons röst är alltid en av världens bästa men ett flertal av hans låtar här gagnar inte honom. Paul McCartney har aldrig varit min favorit och när han ger sin in på music-hall traditionen eller annat hurtigt så stänger jag av. Sen ska han ha en eloge för Helter Skelter.
Modigheten, experimentlustan och att inte stagnera är förstås saker att hylla. Och det gör jag också. Men tänker jag nogare så inser jag att jag inte lagt White album på skivtallriken särskilt många gånger sedan jag köpte den. Och när jag väl gjort det så väljer jag bland de 4-5 låtar som är bäst.
Betyg: GGG
Favorit: While my guitar gently weeps
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar