Melodifestivalen
Här kommer poängen från Mattias jury.
10 p Charlotte Perrelli
9 p Army of Lovers
8 p Linda Bengtzing
7 p Sanna Nielsen
6 p Sibel
5 p Christer Sjögren
4 p Amy Diamond
3 p Nordman
2 p Frida feat. Headline
1 p Bröderna Rongedal
Visar inlägg med etikett Listor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Listor. Visa alla inlägg
söndag, mars 16, 2008
fredag, januari 25, 2008
David Ritz - Divided soul, The life of Marvin Gaye
En av musikhistoriens bästa röster tillhör Marvin Gaye. Till och med när han var hög som ett hus på kokain, http://www.youtube.com/watch?v=e_WWhY2Dysg, så sjöng han strålande. Han hade inte alltid det bästa låtmaterialet men rösten täckte nästan alltid upp för skrala låtar. Nu hade han ju väldigt många bra låtar också så det råder verkligen ingen brist på femstjärniga Marvin Gaye alster.
David Ritz bok om Gaye är en bra musikbiografi. Visst saknas det information från några av Gayes närmaste men så är det alltid. Ritz som lärde känna Gaye endast några år innan Gaye dog har ändå lyckats sy ihop den store soulmannens historia. Från hans födelse i Washington D.C till hans död i Los Angeles 44 år senare.
Det finns några saker som är som en röd tråd i Gayes liv och på så sätt blir det i boken också. De är:
- Hur Gayes far aldrig visar någon kärlek till honom. Från början till slutet
- Gayes stora scenskräck
- Ett ihållande och eskalerande drogintag
- En strävan efter att sälja mycket skivor
- Leva upp till rollen som kvinnotjusare
- Pengaproblem
Viktigast av allt är ändå förstås musiken. Trots perioder av inaktivitet han Gaye ge ut en massa musik. Boken går förstås igenom den ingående och på ett skönt kritiskt sätt. Allt man gör kan ju inte bli bra och då ska det påpekas. En sak som slog mig extra mycket var avsnittet om skivan Hear, my dear. Visst visste jag att den handlade om Gayes skillsmässa men efter ha läst om och lyssnat på skivan igen förstår man innebörden ändå klarare och den är sannerligen totalt utlämnande.
Att Marvin Gaye blev skjuten till döds av sin pappa vet alla. Marvin var i det läget ändå i fritt fall med sitt drogintag. Han hade något år innan gjort comback och fått en hit med låten Sexual healing men tydligen fick det inte honom att ta sig i kragen. De sista månaderna av sitt liv hotade han med att ta sitt liv flera gånger och att det till slut blev hans far som skjöt honom var nästan framtvingat. Särskilt då deras förhållande sinsemellan varit ondsint från första början.
Två magiska klipp:
http://www.youtube.com/watch?v=Y9KC7uhMY9s
http://www.youtube.com/watch?v=Xz-UvQYAmbg
Mina topp-fem Marvin Gaye låtar
- This loved starved heart of mine
- Can I get a witness
- What's going on
- Dark side of the world
- Ain't no mountain high enough (med Tammi Terrell)
torsdag, januari 17, 2008
torsdag, januari 03, 2008
Årets Skivor 2007
10. Malcolm Middleton - A brighter beat
Tyvärr gjorde den sköne skotten en ganska risig spelning på Pustervik i våras som fortfarande finns kvar på näthinnan. Skivan gick på högvarv de första månaderna av året och är klart värd sin plats på listan.
9. Jim White - Transnormal skiperoo
I motsats till Middleton ovan så gjorde Jim White en kanonspelning på Pustervik i oktober. Flera av låtarna från skivan blev ändå bättre. Jag gillar att han gått ifrån de mer beatinfluerade låtarna. Han är som bäst när han rör sig mot countryhållet.
8. Buffalo Tom - Three easy pieces
Årets comeback stod Buffalo Tom. Ganska oväntat, tycker jag nog. Det var inte alls så att jag gått och längtat efter ett nytt album från dem. När det väl damp ner i början av sommaren så blev den en trevlig vän hela sommaren.
7. Wooden Shjips - S/t
Flumrock från San Francisco som verkligen fångade mig under årets sista månader. Gitarrer att dö för.
6. Soulsavers - It's not how far you fall, it's the way you land
Det mesta Mark Lanegan rör vid blir bra. Det är svårt att misslyckas med den rösten. På den här skivan finns det några riktiga guldkorn men också några tveksamma trip-hop aktiga låtar. Öppningen med Revival och avslutningen med No expectations är dock svårslagen.
5. Tied & Tickled Trio - Aelita
Det tyska electronicabandet invagar dig i stämningar du inte trodde fanns. Här har de släppt jazzinslagen nästan helt för att istället söka sig till montona elektroniska rytmer. Långa låtar som får mig att känna saker som jag både vill känna och inte.
4. Against Me - New wave
Det krävdes några lyssningar innan jag klarade Tom Gabels något gapiga röst. Men sedan blev New wave årets energikick. Det kändes skönt att få ett nytt substitut till gamla Social Distortion och Rocket from the Crypt skivor.
3. The Twilight Sad - Fourteen autumns and fifteen winters
Årets nykomlingar går direkt in på pallplats på min lista. Skottarna i The Twilight Sad är inte alltid lättlyssnade. Trots att det ibland nästan gör ont i öronen av allt ljud så finns det ändå något som berör mig djupt. Låtarna byggs upp till ett väldigt vackert oväsen. Mitt i allt finns sångaren James Grahams perfekta röst.
2. Eldkvarn - Svart blogg
Att Plura fortfarande lyckas vrida och vända ut och in på sitt liv och få ihop sådana här perfekta texter och melodier är fantastiskt. Han borde ju egentligen tömt ut sig för att skriver ju om ungefär samma saker hela tiden. Kärleken, krogen och sökandet är konstant. Inte mig emot då det är saker som upptar mina tankar också.
1. The National - Boxer
Boxer är långtifrån någon perfekt musik att löpträna till. Ändå fick skivan vara kvar i mp-3 under hela uppladdningen inför Stockholm maraton i sommras. Den var för bra för att tas bort. Därför har jag minnen av låtarna från skivan på alla löprundor man kan tänka sig runtom Göteborg. I motsats till de andra plattorna på den här listan så finns det ingen svag låt på Boxer. Det gör den till en given etta på listan över 2007 års bästa skivor.
10. Malcolm Middleton - A brighter beat
Tyvärr gjorde den sköne skotten en ganska risig spelning på Pustervik i våras som fortfarande finns kvar på näthinnan. Skivan gick på högvarv de första månaderna av året och är klart värd sin plats på listan.
9. Jim White - Transnormal skiperoo
I motsats till Middleton ovan så gjorde Jim White en kanonspelning på Pustervik i oktober. Flera av låtarna från skivan blev ändå bättre. Jag gillar att han gått ifrån de mer beatinfluerade låtarna. Han är som bäst när han rör sig mot countryhållet.
8. Buffalo Tom - Three easy pieces
Årets comeback stod Buffalo Tom. Ganska oväntat, tycker jag nog. Det var inte alls så att jag gått och längtat efter ett nytt album från dem. När det väl damp ner i början av sommaren så blev den en trevlig vän hela sommaren.
7. Wooden Shjips - S/t
Flumrock från San Francisco som verkligen fångade mig under årets sista månader. Gitarrer att dö för.
6. Soulsavers - It's not how far you fall, it's the way you land
Det mesta Mark Lanegan rör vid blir bra. Det är svårt att misslyckas med den rösten. På den här skivan finns det några riktiga guldkorn men också några tveksamma trip-hop aktiga låtar. Öppningen med Revival och avslutningen med No expectations är dock svårslagen.
5. Tied & Tickled Trio - Aelita
Det tyska electronicabandet invagar dig i stämningar du inte trodde fanns. Här har de släppt jazzinslagen nästan helt för att istället söka sig till montona elektroniska rytmer. Långa låtar som får mig att känna saker som jag både vill känna och inte.
4. Against Me - New wave
Det krävdes några lyssningar innan jag klarade Tom Gabels något gapiga röst. Men sedan blev New wave årets energikick. Det kändes skönt att få ett nytt substitut till gamla Social Distortion och Rocket from the Crypt skivor.
3. The Twilight Sad - Fourteen autumns and fifteen winters
Årets nykomlingar går direkt in på pallplats på min lista. Skottarna i The Twilight Sad är inte alltid lättlyssnade. Trots att det ibland nästan gör ont i öronen av allt ljud så finns det ändå något som berör mig djupt. Låtarna byggs upp till ett väldigt vackert oväsen. Mitt i allt finns sångaren James Grahams perfekta röst.
2. Eldkvarn - Svart blogg
Att Plura fortfarande lyckas vrida och vända ut och in på sitt liv och få ihop sådana här perfekta texter och melodier är fantastiskt. Han borde ju egentligen tömt ut sig för att skriver ju om ungefär samma saker hela tiden. Kärleken, krogen och sökandet är konstant. Inte mig emot då det är saker som upptar mina tankar också.
1. The National - Boxer
Boxer är långtifrån någon perfekt musik att löpträna till. Ändå fick skivan vara kvar i mp-3 under hela uppladdningen inför Stockholm maraton i sommras. Den var för bra för att tas bort. Därför har jag minnen av låtarna från skivan på alla löprundor man kan tänka sig runtom Göteborg. I motsats till de andra plattorna på den här listan så finns det ingen svag låt på Boxer. Det gör den till en given etta på listan över 2007 års bästa skivor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)