På en resa till Göteborg från Lidköping för lite över 20 år sedan köpte jag ett par halvhöga spetsiga cowboyboots. Allt för att likna hjältar som banden i klippen nedan. Jag har ett tydligt minne om att de kändes lite malplacerade i förhållande till min övriga oufit. Men det var dyra och jag var tvungen att använda dem.
En särskild kväll när vi skulle ha fest med mitt dåvarande jobb på posten minns jag tydligt att de ändå gjorde sig. Innan jag slöt upp med jobbkollegorna kommer jag tydligt ihåg, kanske var det första gången, att jag gick in på Eddies bar ensam och satte mig och beställde öl. Snabbt försvann alla tvivel på skorna.
När jag senare träffade kollegorna på ett annat ställe så var skorna i centrum. De fick mig på gott mod och kommentarerna jag fick var råa men hjärtliga. Som jag också minns det så fungerade skorna mycket bra till tryckarna på dansgolvet tillsammans med en fin kollega. Kanske var det därför hon bjöd upp mig. "Äh, kom nu dansar vi", sa hon och jag var i sjunde himmlen. Jag minns hennes lukt än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar