Musik 2008

Sons & Daughters - This gift

Domino är ett skivbolag man nästan alltid kan lita på. Finns det egentligen någon artist där som är ointressant? Det enda jag hört innan med skottarna i Sons & Daughters är deras några år gamla låt Johnny Cash som var rätt bra.

Deras tredje platta, This gift, är producerad av gamle Suede gitarristen Bernard Butler. Engelsk 90-tals indie är också hur bandet låter. Inte så upphetsande kan man tycka men det är rätt bra. Starka likheter finns med band som Elastica, Sleeper och Echobelly. Eftersom jag bara jämför med band som hade kvinnliga vokalister förstår ni att så är fallet med Sons & Daughters också. Adele Bethel som sångerskan heter har en bra men inte unik röst därför går det bra att göra jämförelser.

Låtarna på plattan är hittiga men jag finner inte den stora hiten som skulle kunna slå på listorna. Inget fel på det men det känns som om de har det i sig. Det är mycker nynnade lalala och nanana verser så de söker nog en större publik. Blondie är en annar grupp som måste vara en influens. Jag kan tänka mig att det är trevligt live för det finns en punkig känsla över allting. Särskilt gitarrerna river skönt.

Betyg: 6

Favorit: Split lips