måndag, oktober 27, 2008

Det är något som är fel

Min mamma har slitit hårt i hela sitt liv. Hon har drivit ett jordbruk och jobbat inom hemtjänsten och på ålderdomshem. Inget av detta har dragit in speciellt mycket pengar. Vi hade alltid så vi klarade oss när jag var liten men ibland var det knapert. Detta var förstås inte något som vi var ensamma om. Många hade det så och har det fortfarande så.

Nu har min mamma varit pensionär i snart fem år. Då borde man kunna leva ett skönt liv. Och visst gör hon delvis det men hon ligger också ibland sömnlös för att få finanserna att gå ihop. Och då ska man veta att hon inte på något sätt lever utsvävande, snarare tvärtom. Att efter ha jobbat ett helt liv borde det inte vara så. Någon gång måste väl orättvisorna ta slut. Det är något som är fel.

På jobbet har vi Taxeringskalendern. Det är en intressant och faktiskt också en rätt ledsam läsning. För egen del har jag aldrig varit frustrerad över hur mycket, eller snarare lite, jag tjänar. Jag har jobbat med det jag vill och att det har varit och är lågbetalda yrken får jag stå ut med. Jag har så att jag klarar mig och har haft riktigt roliga arbeten.

Men läser man Taxeringskalendern börjar man fundera på hur världen är skapad. Visst, det finns människor som inte gör annat än jobbar och de får då självklart ut mer i lön. Det finns inget konstigt med det. Men det finns mycket konstigt med de stora löneskillnader som finns. Jag inser såklart att det inte finns någon lösning på detta men konstaterar ändå det sjuka i de stora skillnaderna. För mig är det är det djupt orättvist. Hur kan exempelvis en sjuksköterska ha strax över 20.000 kr/ mån och en ingenjör 35.000 kr/mån. För mig är det helt absurt. Kollar man i taxeringskalendern så finns det grannar till oss som tjänar så mycket att jag knappt vågar hälsa på dem mer. Visserligen är de så överlägsna att jag gärna slipper. Det är ju det som mycket pengar verkar göra med folk. Nä, det kanske var en överdrift, jag känner många som tjänar bra men ändå har fötterna på jorden. Men jag tycker ändå att hela lönesystemet är ruttet. Att det alltid kommer att finnas skillnader förstår jag men hur har det blivit så här. Det är något som är fel.

Menas jag lyssnat på ännu en gammal soullåt har finanskrisen drabbat oss. Eftersom jag närmast är fullständigt ointresserad av finansvärlden har jag inte på något sätt orkat eller velat bry mig om det. Men ändå, jag förstår allvaret i det och att krisen är så djup att alla kommer att påverkas. Det är sorgligt att se hur personal varslas och hur massor av människor är drabbade av något som händer i, som jag ser det, en låtsasvärld. Att amerikanska bolåneinstitut har lånat ut massor av pengar utan täckning och investmentbanker har så feta bonusar att de fått en hel världs ekonomi att krascha är äckligt. Oron som skapas ökar osäkerheten och det talas om räddningspaket hela tiden. I grunden är det förstås personers girighet och egna vinstsyften som är orsaken till allting. Men tyvärr finns det inga ynkryggar att straffa. Det är något som är fel.



Inga kommentarer: