Back to life, back to reality
Fyra dagars totalt förlustande är över. Skönt, för en dag till hade jag inte orkat. Men det är värt att vara lite trött när man haft det så bra.
Jag har haft dejter med skivspelaren, mina böcker, youtube, barer, gitarren, sängen, flaskan, majorna och trevliga vänner i 96 timmar. Livsnjutning av sällan skådat slag. Nu känns det som om det helt plötsligt blir en underbar höst. Tack till er alla som varit delaktiga.
De låtar som spelats mest de här dagarna listas nedan. Jag kan tänka mig att grannarna har tröttnat på dem för mina nya stereoförstärkare har testats rejält.
Neil Young - Don't cry no tears
En av hans bästa.
Them Two - Am i a good man
Knäckande bra låt som Band of Horses gör cover på.
Spiritualized - I want you
Lika bra som Dylans låt med samma titel fast på ett annat sätt.
Townes Van Zandt - Nothing
Han är den bäste vilket de här dagarna förstärkt.
Nick Drake - Strange meeting II
Hade glömt hur bra den här är.
Eldkvarn - Himlen ser och himlen hör
Live från Annedalskyrkan. Plura är kung.
Bob Dylan - It'a all over now baby blue
Underbart klipp på youtube när han krossar Donovan.
King Khan & The BBQ - Zombie
En ren vitamininjektion för kroppen.
Stereolab - Jenny ondioline
Många klassiker han spelas. Den här 17 minuter långa låten lät som i fornstora dagar.
torsdag, juli 31, 2008
tisdag, juli 29, 2008
Billie Holiday är en av de absoluta bästa sångerskorna att få texter att låta trovärdiga. Hela Lady in satin skivan innehåller prov på detta.
Efter att precis läst ut en biografi om henne förstår jag och tror henne ännu mer.
Bästa texten just nu:
It's easy to remember
Your sweet expression the smile you gave me
The way you looked when we met
It's easy to remember so hard to forget
I hear you whisper I always love you
I know it's over and yet
It's easy to remember but oh so hard to forget
So I must dream to have your hand caress me fingers press me tight
I'd rather dream than have that lonely feeling stealing through the night
Each little moment is clear before me
And though it brings me regret
It's easy to remember but so hard to forget
måndag, juli 28, 2008
onsdag, juli 23, 2008
Nick Cave and The Bad Seeds - Lie Down Here (And Be My Girl)
I det sköna oväsendet väser Nick Cave ur sig några textrader som för mig är omöjliga att få ur huvudet.
Eldkvarn - Tag min hand
"Vad är rätt om ingen gör fel"
"ta min hand du tänder min eld"
En av de bästa låtarna på svenska någonsin.
Charlie Rich (Various Songs)
En av de absolut bästa rösterna som funnits. I stort sett allt han spelade in mellan 1968-1978 är gjort av renaste guld.
tisdag, juli 22, 2008
Don Covay - It's Better To Have (And Don't Need) (1974)
Soulmusiken levererar alltid sanningen. Att man kan dansa till det samtidigt gör det till en oslagbar kombination.
Gram Parsons - $1,000 Wedding
En av musikhistoriens absolut bästa låtar.
Ibland beskylls jag för att dömma folk efter deras musiksmak. Det gör jag inte. Men gillar man eller berörs man inte av den här låten har jag svårt att se mig som den människans vän.
Byrds - Have You Seen Her Face
Kanske 60-talets bästa band. Jag väljer The Byrds före Beatles alla dagar i veckan och ändå tycker jag mycket om Beatles.
"Can't hide from that look in her eyes"
Billy Lee Riley - Red Hot
Spelar man högt är det omöjligt att sitta still. Gammaldags rockabilly som knockar nästan all modern rockmusik medvetslös.
John Coltrane - A Love Supreme Part 1
En fullständigt magisk låt. Musik som känns som ett rus av bästa slag. Här i liveversion från en stad jag just besökt.
Någon gång i höst ska jag anordna en A love supreme fest. Som höjdpunkt kommer hela skivan spelas på hög volym framåt småtimmarna. Alla är välkomna!
dennis brown-Westbound train
Ingen sommar utan reggae, eller hur var det vår vän Markoolio sjöng.
Om han menade Dennis Brown så är det bara att hålla med. Aldrig är det så skönt att åka fram och handla i Grebbestad som när den här låten ljuder ur bilhögtalarna.
måndag, juli 21, 2008
The Campbell Brothers Live At Roskilde Festival
Sådant här kan bara hända på Roskilde. Klockan halv två på eftermiddagen en söndag skapar The Campbell Brothers eufori. Det är svårt att höra något men det räcker att se på klippet för att förstå.
The Night Marchers - I Wanna Deatbeat You
Årets garagerock levererar The Night Marchers. Bandbokare se till att få dem till Gbg i höst.
tisdag, juli 08, 2008
Roskildefestivalen 2008
De första dagarna efter roskildefestivalen brukar kännas rätt konstiga. Först har man sett fram emot festivalen länge och lagt upp planer på vilka band man ska se och vad man ska göra. Sen när man väl är på plats så är det bara njutning i fem dagar. Så det är ju egentligen inte konstigt att en stor tomhet uppstår när man kommer hem. Självklart spelar det in att man inte sovit ordentligt och kanske levt lite över sin förmåga också. I år är det sannerligen inget undantag.
Fast efter ett par dagar försvinner tomheten mer och mer och istället fylls kroppen av alla minnen man har med sig. Både musikaliska och andra upplevelser sjunker in. Som vanligt är det många upplevelser man har med sig resten av livet.
Årets festival bjöd på ett helt perfekt väder fram till sista två timmarna då himlen öppnade sig. Tyvärr gick det ut över Jay Z som vi inte orkade stanna att se. Årets festival bjöd också på en debut. Nämligen att sova i husbil. Visserligen var vädret så bra i år att tält hade fungerat men husbilen var verkligen fulländad. Nära området, lagom lugnt och inget kånkande med grejer när man anländer passade oss utmärkt. Humöret blev därmed på topp genast. Att åka ner redan på onsdagen var också en succé.
En liten sammanställning utan rangordning av vad jag kommer ihåg mest från festivalen följer nedan.
Band Of Horses – Am i a good man
Skäggmurvlarna gjorde en bra mycket bättre spelning på Roskilde än i Gbg i mars. De var helt klart mer taggade och att se sångaren Ben Bridwells otroliga glädje gjorde mycket. Allra bäst lät bandet i Am i a good man. Makalöst bra cover med skön text som lämnade mig både tårögd och mållös. Finns här från en annan spelning http://www.youtube.com/watch?v=O3Vw8uLiRmc
Neil Young – Oh lonesome me
En nästan alltigenom fantastisk spelningen toppades med ett gäng akustiska låtar. Att se solen gå ner över den orangea scenen och sjunga med i Oh lonesome me är livsnjutning. Fulländningen hade varit total om han tagit med Only love can break your heart bland låtvalen också. Men men, ibland får man inte allt man vill ha här i livet.
http://www.youtube.com/watch?v=Rtd8O59XyvQ
The Campbell Brothers – Jump for joy
Att en söndag kl 12.30 på dagen få en roskildepublik i trans tyder på styrka. Och styrka är precis vad The Campbell Brothers finner i vår herre. Deras mix av soul, r&b, gospel och rock låter lite stel på skiva men live var det något fantastiskt. Spelningen var verkligen bra rakt igenom och när de nådde sista låten Jump for joy var alla frälsta. Inte minst jag som hade haft en orolig morgon.
My Bloody Valentine
Vilken volym! Att mina tre favoritlåtar klämdes av direkt var perfekt då spelningen delvis krockade med Neil Young. I only said, When you sleep och When you wake you’re still in a dream. Nästan med en helt nedsläckt scen flödade ljudet i tinnitusstyrka mot oss på gräsplätten utanför. http://www.youtube.com/watch?v=tx0hc9M2y08
Jack Kerouac – Big sur
För första gången tar sig en läsupplevelse in på listan över upplevelser på Roskilde. Men att läsa slutet av boken, från kapitel 37, en söndagmorgon klockan åtta på ett liggunderlag utanför husbilen är något jag aldrig glömmer. Det var inte bara angenämt men det kändes i hela kroppen. Jag tror faktiskt att jag aldrig kommer att uppleva något liknande igen. Så här lyder början av texten
”Jag ser Korset, det är tyst, det står stilla en lång stund, mitt hjärta vidgas mot det, hela min kropp sjunker bort mot det, jag håller ut mina armar för att föras bort mot det, herregud jag förs bort, min kropp håller på att dö och föras bort mot korset som står i ett upplyst område i mörkret, jag börjar skrika eftersom jag vet att jag håller på att dö…”
Solomon Burke – None of are free
Soullegenden levererade den mest underhållande spelningen på hela festivalen. Publikfrieri i Las Vegas klass som kräver en legend som Burke för att genomföra. Roligt mellansnack blandades med gamla soul- och rockpärlor. Både hans egna och andras. Mest berörande var None of us are free. Låten i studioversion här http://www.youtube.com/watch?v=kfzVeTaSAsQ Här ett smakprov från Roskilde. Man vill bara tillbaka. http://www.youtube.com/watch?v=BTH30hmfc8Q
Eldkvarn – Nådens hand
Musik när den är som mest helande. Natten mellan fredag och lördag i husbilen fick den mig knäsvag.
Bob Hund – Ett fall & en lösning
Kanske var spelningen på festivalen 2003 lite vassare. Fast inte ens vi trötta plastglasalkoholister kan komma undan Tomas Öbergs energi ens en söndagskväll, särskilt inte i denna explosion till låt.
Cat Power – New York
Hennes bästa låt från senaste skivan framfördes med stil. Jag är glad att jag hade fått en så bra plats på den här spelningen också.
De första dagarna efter roskildefestivalen brukar kännas rätt konstiga. Först har man sett fram emot festivalen länge och lagt upp planer på vilka band man ska se och vad man ska göra. Sen när man väl är på plats så är det bara njutning i fem dagar. Så det är ju egentligen inte konstigt att en stor tomhet uppstår när man kommer hem. Självklart spelar det in att man inte sovit ordentligt och kanske levt lite över sin förmåga också. I år är det sannerligen inget undantag.
Fast efter ett par dagar försvinner tomheten mer och mer och istället fylls kroppen av alla minnen man har med sig. Både musikaliska och andra upplevelser sjunker in. Som vanligt är det många upplevelser man har med sig resten av livet.
Årets festival bjöd på ett helt perfekt väder fram till sista två timmarna då himlen öppnade sig. Tyvärr gick det ut över Jay Z som vi inte orkade stanna att se. Årets festival bjöd också på en debut. Nämligen att sova i husbil. Visserligen var vädret så bra i år att tält hade fungerat men husbilen var verkligen fulländad. Nära området, lagom lugnt och inget kånkande med grejer när man anländer passade oss utmärkt. Humöret blev därmed på topp genast. Att åka ner redan på onsdagen var också en succé.
En liten sammanställning utan rangordning av vad jag kommer ihåg mest från festivalen följer nedan.
Band Of Horses – Am i a good man
Skäggmurvlarna gjorde en bra mycket bättre spelning på Roskilde än i Gbg i mars. De var helt klart mer taggade och att se sångaren Ben Bridwells otroliga glädje gjorde mycket. Allra bäst lät bandet i Am i a good man. Makalöst bra cover med skön text som lämnade mig både tårögd och mållös. Finns här från en annan spelning http://www.youtube.com/watch?v=O3Vw8uLiRmc
Neil Young – Oh lonesome me
En nästan alltigenom fantastisk spelningen toppades med ett gäng akustiska låtar. Att se solen gå ner över den orangea scenen och sjunga med i Oh lonesome me är livsnjutning. Fulländningen hade varit total om han tagit med Only love can break your heart bland låtvalen också. Men men, ibland får man inte allt man vill ha här i livet.
http://www.youtube.com/watch?v=Rtd8O59XyvQ
The Campbell Brothers – Jump for joy
Att en söndag kl 12.30 på dagen få en roskildepublik i trans tyder på styrka. Och styrka är precis vad The Campbell Brothers finner i vår herre. Deras mix av soul, r&b, gospel och rock låter lite stel på skiva men live var det något fantastiskt. Spelningen var verkligen bra rakt igenom och när de nådde sista låten Jump for joy var alla frälsta. Inte minst jag som hade haft en orolig morgon.
My Bloody Valentine
Vilken volym! Att mina tre favoritlåtar klämdes av direkt var perfekt då spelningen delvis krockade med Neil Young. I only said, When you sleep och When you wake you’re still in a dream. Nästan med en helt nedsläckt scen flödade ljudet i tinnitusstyrka mot oss på gräsplätten utanför. http://www.youtube.com/watch?v=tx0hc9M2y08
Jack Kerouac – Big sur
För första gången tar sig en läsupplevelse in på listan över upplevelser på Roskilde. Men att läsa slutet av boken, från kapitel 37, en söndagmorgon klockan åtta på ett liggunderlag utanför husbilen är något jag aldrig glömmer. Det var inte bara angenämt men det kändes i hela kroppen. Jag tror faktiskt att jag aldrig kommer att uppleva något liknande igen. Så här lyder början av texten
”Jag ser Korset, det är tyst, det står stilla en lång stund, mitt hjärta vidgas mot det, hela min kropp sjunker bort mot det, jag håller ut mina armar för att föras bort mot det, herregud jag förs bort, min kropp håller på att dö och föras bort mot korset som står i ett upplyst område i mörkret, jag börjar skrika eftersom jag vet att jag håller på att dö…”
Solomon Burke – None of are free
Soullegenden levererade den mest underhållande spelningen på hela festivalen. Publikfrieri i Las Vegas klass som kräver en legend som Burke för att genomföra. Roligt mellansnack blandades med gamla soul- och rockpärlor. Både hans egna och andras. Mest berörande var None of us are free. Låten i studioversion här http://www.youtube.com/watch?v=kfzVeTaSAsQ Här ett smakprov från Roskilde. Man vill bara tillbaka. http://www.youtube.com/watch?v=BTH30hmfc8Q
Eldkvarn – Nådens hand
Musik när den är som mest helande. Natten mellan fredag och lördag i husbilen fick den mig knäsvag.
Bob Hund – Ett fall & en lösning
Kanske var spelningen på festivalen 2003 lite vassare. Fast inte ens vi trötta plastglasalkoholister kan komma undan Tomas Öbergs energi ens en söndagskväll, särskilt inte i denna explosion till låt.
Cat Power – New York
Hennes bästa låt från senaste skivan framfördes med stil. Jag är glad att jag hade fått en så bra plats på den här spelningen också.
Mogwai – Like Herod
Fredagkvällen förgylldes av skottarna i Mogwai. Deras musik måste avlyssnas vid ett speciellt humör. Den här dagen var en timmes skotskt gitarrmangel som injektion rätt in i blodomloppet. När väl melodierna som finns i ljudmassorna kommit in i blodet når de alla vitala organ på nolltid. Som det känns nu så var det faktiskt festivalens bästa spelning.
Andra artister som gjorde bra ifrån sig och är värda att nämna är Grinderman, Hellacopters José Gonzalez, Anthony Joseph & The Spasm Band, The Gossip, The Do, Tina Dicow, Queen Ifrica och Slayer.
Nu går man i väntans tider i ett år.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)