Roskildefestivalen 2010

"If you get it on tape, you can get in cash" 72 timmars uppladdning börjar nå sin kulmen! Någon spelade in och det är bara att acceptera:)

Magnus på väg in. Tänk att det alltid är härligt att vandra längs denna väg
Mästarkocken serverar middag.

Skål!!!

Patti Smith förgyllde lördagseftermiddagen.

Full energi första kvällen. På väg till tyskarnas fest på caravancampingen.

Två sköna lirare framför toastens mecka.

Wooden Shjips

Det är gott att leva på Roskilde.

Solen sken mest hela tiden.

Another alley trip!

Relalalaxa.

Roskilde 2010

Avresa: Onsdagen 30 juni kl. 11.00
Hemkomst: Måndagen 5 juli kl. 17.00

Deltagare: Mattias, Magnus, Martin, Henning, Andreas och 75000 vänner till.

Att rulla ut från Gbg, ta färjan över till Helsingör, köra igenom 500 rondeller i Danmark för att till sist parkera på den gröna campingytan vid Roskilde och veta att man har fem dagar fulla av musik, fest, skratt framför sig är ungefär så bra man kan ha det i livet.

Nästan exakt två månader har gått sedan årets Roskildefestival. Det är ju på ett sätt bra för det innebär att det bara är tio månader till nästa. 2010-års festival var väldigt lyckad. Perfekt väder, bra campingplats, massor av sköna episoder och fyra fenomenala vänner är sådant jag lever på lika mycket som luften jag andas.

Musikmässigt så tyckte jag innan att årets festival tillhörde de sämre på många år. Men som vanligt så vet man att det finns mer att se än man hinner med ändå. Och som vanligt dyker det upp några riktiga överraskningar. Nedan följer några mycket korta musikomdömen från roskildedagarna.

Torsdag
Patti Smith - Öppnar festivalen tillsammans med Lenny Kaye. Hon sjunger två låtar akustiskt för att hedra dödsoffren i olyckan för tio år sedan. Tårarna rinner såklart.

Sick Of It All – Nä, de får inte till det live.

Lcd Soundsystem - Overcrowded

Valient Thorr – Denimklädda rockare som öser på bättre än vad de skriver låtar. Men energin det gav gjorde att vi hade löptävling utanför Odeontältet. Är det någon som vill ha revansch nästa år så ställer jag upp igen.

Ceu – Underskön brasilianska som verkligen utstrålade sensualism och musikalitet.

Fredag

Hypnotic Brass Ensemble – En av festivalens bästa spelningar. Sju blåsare från Chicago som ”got the party jumping”

Wooden Shjips – Nyhetens behag finns inte kvar men det är klart att San Francisco bandet river huset i Roskilde.

Alice In Chains – Mycket bättre än förväntat. Synd att man missade större delen av spelningen.

Health – Så här i efterhand den spelning som är mest ihågkommen och bäst. Att spela låtarna Die slow och USA boys i rad knäckte mig fullständigt. Noiserock som ska ses live.

Japandroids – Lite av en besvikelse. Men de hade det tufft att gå på efter Health.

Den Sorte Skole – Danskt dj-kollektiv som hade till uppgift att spela låtar från de 40 år festivalen hållit på. Det gjorde de med den äran. Hela Arenatältet dansade långt in på natten.

Lördag

The Rumour Said Fire – Danskar som startade lördagen på ett trevligt sätt.

Patti Smith – Nu med hela bandet. Vilken röst, vilken utstrålning, vilken kvinna! En fantastisk spelning full av hits och även lite mer udda låtar.

Bad Liuetenant – Ljudproblem och annat tog på fokus från Bernard Sumner och till sist även oss i publiken.

Fest – Resten av lördagen var party.

Söndag

Motorhead – Kul att äntligen se Lemmy.

The National – Bra som vanligt men nu började öronen bli slitna.

Julian Marley – Habil reggae

Pavement – Habil slackerrock

Prince – Tog mig totalt med överraskning. Fantastisk avslutningsspelning och stämning framför orangea scenen.

Tack För En God Match

Det känns precis som det nyss var iskyla och snö upp till halsen. Nu kan man istället tillbringa underbara sommarkvällar ute. Och vad är då bättre än en grön plan med äkta gräs i Mölndal. Och med gräs menas då inte sådant man rökar utan sådant man lirar boll på. Azalea har fått ordentligt ordning på defensiven och vår intränade hörnvariant gav en rättvis 1-0 seger ikväll. Underbart!

På tal om gräs så stämmer devisen att det inte är grönare på andra sidan. Förutom då i Roskilde. Och idag slog det mig att det bara är en månad tills avfärd. Hur fantastiskt är inte det.

Den senaste tiden har jag som vanligt hårdlyssnat på alla band som kommer. Hur man än vrider och vänder på det så saknar jag en hel del akter. Ser man till helheten så känns faktiskt 2010 års line-up som Roskildes sämsta någonsin. Men det är min personliga smak. På Roskildesfestivalens forum på nätet är folk gladare än på många år. Och visst finns det band så det räcker för mig också.

Nedan är min högst subjektiva bedömning av årets artister. De står i fallande ordning, med bäst först. Jag har använt mig av decimaler för att kunna avgöra små skillnader. Betyg 4-5 innebär artister av högsta klass. Betyg 3-4 är artister som jag kanske inte skulle gått och sett enskilt men som ändå är klart intressanta. Betyg 2-3 är musik som går att lyssna på men där en kall öl är minst lika lockande. Betyg 1-2 är bottenskrapet.

4,9 Wooden Shjips
4,8 The National
4,5 Patti Smith
4,4 Bad Lieutenant
4,3 Alice In Chains
4,2 Orchestre Poly-Rytmo Cotonou
4,2 Naomi Shelton & The Gospel Queens
4,2 Hypnotic Brass Ensemble
4,1 Japandroids
4,0 Pavement
4,0 Julian Marley
4,0 The Rumour Said Fire
3,9 Den Sorte Skole
3,9 Health
3,8 Brother Ali
3,8 Valient Thorr
3,8 Ceu
3,8 Motorhead
3,7 Sick Of It All
3,7 Sensational & Spectre
3,7 Rootz Underground
3,7 Solstafir
3,6 Robyn
3,6 Titus Andronicus
3,6 Tinariwen
3,5 Lcd Soundsystem
3,5 Gallows
3,5 Staff Benda Bilili
3,5 Systema Solar
3,5 Beach House
3,4 Bassekou Kouyate
3,3 Kings Of Convenience
3,3 Hocus Pocus
3,3 The Kandidate
3,3 Florence + The Machine
3,2 Beat Torrent
3,2 Bear Quartet
3,2 Kasabian
3,2 Local Natives
3,2 Prins Thomas
3,2 NOFX
3,1 Aurelio Martinez
3,1 Blackie & The Rodeo Kings
3,1 Analoga Africa Soundsystem
3,1 Choc Quib Town
3,1 Van Dyke Parks
3.0 Linstrom & Christabelle
3,0 Efterklang
3,0 Them Crooked Vultures
3,0 The Floor Is Made Of Lava
3,0 Daara J Family
3,0 Converge
2,9 Gorillaz
2,8 Serena-Maneesh
2,7 The Temper Trap
2,7 CV Jörgensen
2,6 Prince
2,6 Jack Johnson
2,6 Tech Nine
2,6 Nisennenmondai
2,6 Biffy Clyro
2,5 Meshuggah
2,5 Wild Beats
2,5 Ikonika
2,5 Porcupine Tree
2,5 Vampire Weekend
2,4 Kashmir
2,4 Muse
2,4 The Kissaway Trail
2,4 Arriba La Cumbia
2,4 Giles Peters & Havana Cultura
2,4 Dirty Projectors
2,4 Dala Dala
2,3 Miike Snow
2,3 Nephew
2,3 Teddybears
2,3 The Asteroid Galaxy Tour
2,2 Killswitch Engage
2,2 Speed Caravan
2,2 Dulsori
2,2 Roska
2,1 Boban I Markovic
2,1 Electrojuice
2,1 Casiokids
2,1 John Olav Nielsen
2,1 Baron Criminel
2,1 Prodigy
1,9 Circle
1,9 Kasper Spez
1,9 FM Belfast
1,9 When Saints Go Machine
1,9 Nile
1,8 Die Antwoord
1,8 T.O.K.
1,8 Drake
1,7 Matias Aguayo
1,7 Dizzy Mizz Lizzy
1,5 Schalachthofbronx
1,4 Shantel Bucovina
1,4 Pendelum
1,4 Paramore
1,3 Bonaparte
1,2 Afenginn

Aldrig För Gammal

Good shit, bad shit

Precis som när jag fyllde 10 år satt jag idag och väntade in tidpunkten då presenterna skulle komma. Jag minns inte riktigt om jag hade handsvett som 10-åring men idag så var mina händer lika fuktiga som vid en flygtur i turbulens.

Någon twitter fanns inte 1982. Men idag så skulle en snäll person som kallade sig Algeone uppdatera vad som hände med presenterna via twitter. Perfekt tänkte jag som hade svårt att hålla mig tills de fanns fysiskt i min närvaro. Men sen visade det sig att det fanns ännu bättre alternativ. Det fanns en direktsändning på Internet där presenterna presenterades ungefär som tomteverkstan på julafton Det här måste slå min 10-års dag, tänkte jag. Alla blir glada och nöjda.

Klockan tickade långsamt framåt. Skulle jag möjligtvis hinna äta innan just mina paket syntes och hördes i datorn. Typiskt att jag idag hade med mig en maträtt som var tvungen att tillagas på jobbet. En snabb rusning ut i köket för att sätta på maten och sen tillbaka borde inte vara några problem.

Väl tillbaka på mitt rum igen så fanns bilden på datorn. Blodet rusade och tiden stannade. Mina ögon for över skärmen, till en början ganska lugnt, men sen alltmer i panik. Var är mina presenter?

Trots att jag inte fick det jag önskade mig så tackade jag artigt. Jag hoppades att besvikelsen inte skulle synas alltför mycket. Det var ju trots allt en god vän som jag kännt väldigt länge som var givaren. Men hur djupa andetag jag än tog så vällde besvikelsen upp i halsen och jag var tvungen att gå iväg. Årets stora bandsläpp till Roskilde kan knäcka en 37-åring och tankar fanns att åka till Danmark och fixa Rikke Oxner, bandbokaren, ungefär som Omar Litte fixade Stringer Bell.

Annat var det när jag som 10-åring fick en glädjekick. Då hade jag inga förväntningar alls på ett paket jag fick av två äldre damer som bodde i Rackeby. Antagligen var det väl någon prydnadsak som jag snällt skulle tacka för. Döm om min förvåning när jag öppnade paketet och fann en skolåda fylld med skinande fiskedrag. Atom, Mörtblänk, Salar, Toby och ett gäng spinnare glade mig minst lika mycket som en guldåder för guldgrävarna i Klondyke.

ps
Jag vet innerst inne att Roskilde kommer skina i guld i sommar också. Och det känns underbart att redan nu börja fila på blandbanden som, på grund av Rikke, lär spinna några extra varv i sommar.

Nedräkningen är i gång

Trettiofem band är nu klara att spela på årets Roskildefestival. Av dem är det ett band som jag älskar och några som jag gärna ser. Men det har varit en mager start för min del. De senast åren har det varit ett överflöd av band att se så om det blir lite lugnare gör mig inget. Fast 3-4 band varje dag är ändå perfekt att ha inbokade.

Jag är inte direkt orolig men visst är det spännande att se vad som händer framöver. Det är svårt att förutse vilka band som är på gång. Jag hoppas dock på att bli lika positivt överraskad som varje år. Och det är ju 130 band kvar att annonseras ut.

Annars blir det att hänga mer med matlagningsmaffian på Easy Street. Och det ser jag som ett väldigt lockande alternativ.

Det här kommer bli makalöst grymt. Världens bästa Wooden Shjips


Övriga band att se som är klara:

Robyn
Ceu
Efterklang
Motorhead
Gallows
Pavement

Happiness Is All I Need

Det känns underbart att kunna sätta etiketten Roskilde 2010 på detta inlägget. För nu börjar uppladdningen. På Roskilde festivalens hemsida finns världens bästa adventskalender att öppna varje dag. Några mindre band, Nofx var det första, ska tydligen annonseras ut i december vilket visserligen är spännande men det är mer känslan att det drar igång igen som är skön.

Satte dit kortet, från i somras, ovan för att jag ibland beskylls för att aldrig skratta. Det är något jag visserligen verkligen dementerar, men om det är någon gång jag skrattar så är det när man är framme på Roskilde, fått fram stolen, har fantastiska kompisar runt sig, öppnat första ölen och har årets fem bästa dagar framför sig. Det finns faktiskt ingenting som slår det.