92 av 1001 album

The Doors – S/t (1967)

Om Velvet Underground förändrade rockhistorien på östkusten så gjorde väl The Doors delvis samma sak på västsidan. Visserligen är inte The Doors lika förnyande men Jim Morrison var förstås en otroligt stilbildande frontman. Hans läderbyxor, farliga uppsyn och vårdslösa levene gjorde honom till en ikon. Sen hade han förstås inte blivit det om bandets musik och lyrik varit dålig.

För mig har The Doors dock aldrig betytt något speciellt. Albumet The Doors innehåller flera av deras bästa låtar men jag tror jag tar fel sorts droger för att riktigt tränga mig in till kärnan av The Doors. Morrison mässar på som en mörkrets pastor och han gör det bra men jag blir inte betagen fullt ut. Hans poesi består oftast av så mycket metaforer att det är bättre att läsa det än att höra det.

Betyg: GGG

Favorit: The crystal ship