3 x böcker
Agneta Klingspor - Pressa läpparna här
Frank och Iris ser varandra på krogen. Sen är det klippt. De dras till varandra utan skyddsnät. Så börjar boken Pressa läpparna här. Första halva av boken beskriver deras vilda passionsdrama. Då skriver Klingspor med inlevelse och finess. Hon verkar veta vad hon skriver om och vi som läser förstår känslorna.
Sen börjar Frank bli våldsam, eller snarare mer fysiskt våldsam mot Iris. Redan från början är han en skum typ men han urartar och deras förhållande blir väldigt destruktivt. Det är förstås hemskt på alla sätt men tyvärr blir boken ganska tråkig härifrån. Av någon anledning ser jag bara Torsten Flinck framför mig. Det är inte roligt även om jag inte har något speciellt emot honom.
Betyg: GGG
Erik Andersson - Den larmande hopens dal
Här får man följa journalisten Ina Ljungs äventyr på landsortsblaskan Varas Värn. En något underlig berättelse som innehåller lite udda, underfundig humor i tidningsmiljö. Det finns några småroliga avsnitt och jag har inga problem att läsa den i ett sträck men ändå är jag tveksam.
Hade inte boken haft avsnitt som utspelat sig nära min barndomsby så skulle boken inte blivit ihågkommen. Nu när vissa avsnitt utspelars sig på Skalunda hög och i Örslösa så är klart att det är roligt att läsa. Fast egentligen förstår jag inte riktigt vad som är bokens mål. Om det finns något så förstår jag det inte. Det är något av en skröna som ska läsas av människor som har sina rötter i Västergötland.
Betyg: GG
P.O. Enquist - Ett annat liv
Den hyllade självbiografin är nästan så bra som jag trodde. En del upprepningar och några lite överflödiga partier gör att den blir lite onödigt lång. Men ändå en fantastisk bok av en av oerhört skicklig författare.
Betyg: GGGG
2 kommentarer:
Nä, jag skrev just mitt livs längsta kommentar på en blogg och så försvann den. Skit. En kort sammanfattning lyder att han Perolas bok är fantastisk. Inte en rad i onödan. Jag har läst allt sedan han blev nykter och Ett annat liv är nog bäst av alla böcker. Erik Anderssons berättelser har många poäng, men icke västgötar göre sig icke besvär att läsa den. Förstår inte riktigt de förbehållslösa hyllningar i DN etc.
Torbjörn
Klingspors bok är väl en form av den kvinnliga motsvarigheten till Caves bok, eller? Tantsnusk med litterära ambitioner.
Anderssons bok spretade åt alla håll och kanter, och jag håller med om att den bara är av intresse för folk med anknytning till trakten. Vilket jag tyvärr har.
Slutligen tycker jag nog att PO-s bok är lite väl hyllad. Visst, man kan inte ta ifrån grabben hans språk, och visst är han en driven stilist. Men har vi inte läst allt tidigare i många av hans romaner?
Skicka en kommentar