torsdag, april 15, 2010

Good shit, bad shit

Precis som när jag fyllde 10 år satt jag idag och väntade in tidpunkten då presenterna skulle komma. Jag minns inte riktigt om jag hade handsvett som 10-åring men idag så var mina händer lika fuktiga som vid en flygtur i turbulens.

Någon twitter fanns inte 1982. Men idag så skulle en snäll person som kallade sig Algeone uppdatera vad som hände med presenterna via twitter. Perfekt tänkte jag som hade svårt att hålla mig tills de fanns fysiskt i min närvaro. Men sen visade det sig att det fanns ännu bättre alternativ. Det fanns en direktsändning på Internet där presenterna presenterades ungefär som tomteverkstan på julafton Det här måste slå min 10-års dag, tänkte jag. Alla blir glada och nöjda.

Klockan tickade långsamt framåt. Skulle jag möjligtvis hinna äta innan just mina paket syntes och hördes i datorn. Typiskt att jag idag hade med mig en maträtt som var tvungen att tillagas på jobbet. En snabb rusning ut i köket för att sätta på maten och sen tillbaka borde inte vara några problem.

Väl tillbaka på mitt rum igen så fanns bilden på datorn. Blodet rusade och tiden stannade. Mina ögon for över skärmen, till en början ganska lugnt, men sen alltmer i panik. Var är mina presenter?

Trots att jag inte fick det jag önskade mig så tackade jag artigt. Jag hoppades att besvikelsen inte skulle synas alltför mycket. Det var ju trots allt en god vän som jag kännt väldigt länge som var givaren. Men hur djupa andetag jag än tog så vällde besvikelsen upp i halsen och jag var tvungen att gå iväg. Årets stora bandsläpp till Roskilde kan knäcka en 37-åring och tankar fanns att åka till Danmark och fixa Rikke Oxner, bandbokaren, ungefär som Omar Litte fixade Stringer Bell.

Annat var det när jag som 10-åring fick en glädjekick. Då hade jag inga förväntningar alls på ett paket jag fick av två äldre damer som bodde i Rackeby. Antagligen var det väl någon prydnadsak som jag snällt skulle tacka för. Döm om min förvåning när jag öppnade paketet och fann en skolåda fylld med skinande fiskedrag. Atom, Mörtblänk, Salar, Toby och ett gäng spinnare glade mig minst lika mycket som en guldåder för guldgrävarna i Klondyke.

ps
Jag vet innerst inne att Roskilde kommer skina i guld i sommar också. Och det känns underbart att redan nu börja fila på blandbanden som, på grund av Rikke, lär spinna några extra varv i sommar.

3 kommentarer:

Syrran sa...

Roskilde 2010 måste ju bli det bästa någonsin, Prince kommer ju!!! Honom måste du ju bara se, vilket gung det är i hans musik.

Mattias sa...

Haha, det blir nog kul. Åtminstone om han kör en hitkavalkad. Fast jag hade hellre sett att Iggy Pop blivit annonserad. Det saknas rock 'n' roll!

Andreas sa...

Tror inte du klarar av att "hänga" med matlagningsgänget alltför länge. Anonymiteten på Roskildes område kommer locka iväg dig när Larz kristerz körs igång på stereon och Henning börjar bugga med en tysk-danskan :) Hohoo