Åren går

Fyra år gamla kort. Åren går.


Läget är annorlunda. Förr när barnen sov över hos någon så var det något man såg fram emot. Möjligheten till sovmorgon, ingen seg nattning, och inget smusslande mellan lakanen var bara tre av alla sköna fördelar.

Nu när Ella sov över hos en kompis så saknar man henne enormt. Visst, det är klart att de tre exemplen ovan gäller fortfarande men grejen är att man inser att Ella är så stor att man får en annan relation. Det är helt fantastiskt att se hur hon blir mer och mer självständig men det gnager också lite att inse att detta är början på det som komma skall. På ett plan vill jag alltid att hon ska vara 8 år.

För att lindra saknaden så gick jag tillbaka till min egna barndom. Jag var visserligen 11 år när Kiss släppte Lick it up men genom att lyssna på den kom hela låg- och mellanstadiet tillbaka. Och tänk att man kan nästan varje ord på en skiva som man inte lyssnat på sedan 80-talet typ. Lick it up är verkligen inte Kiss bästa skivan utan natten slutade med att lyssna igenom deras fantastiska 70-tals produktion.

Och det måste erkännas att det vattnades i ögonen när jag såg tillbaka till mig själv som 11-åring. 26 år har förflutit sedan dess och det är bara att inse att jag får var mycket nöjd över där jag hamnat och vilka jag hamnat med. Det är helt galet vad mycket tillfälligheter som avgör livet. Säsongens första rosévin gjorde väl sitt till att sentiminalteten blev blödig.

Sen är det ju inte dumt att ha två barn för Astrid var ju hemma och förgyllde tillvaron och kom och myste i sängen på morgonen.