- En fredag på Roskilde
- En hotellnatt i Helsingborg
- En mysmorgon med barnen
- Ett leende från min mor
- Bilister som respekterar 30 skyltarna vid skolor
- En tomatsoppa med kycklingspett på Louisiana
- En öl på Notting Hill
- Känslan av att ha vunnit en jämn fotbollsmatch
- Ett glas rosé på den franska rivieran
- En fika på cafe zenit
- En dagen efter kebabpizza
- En promenad längs Music Row i Nashville
- En sommarkväll på Röda sten
- En dans till låten Shoes med Bobby Bland
- En glad överraskning
- Våta drömmar
- En siesta mitt på dagen
- En GP utan texter signerade Johan Rylander
- Gångavstånd till jobbet
Istället:
Allt som står ovan har jag tänkt på idag då snoret har kommit ur mina handflator, tinnitusen har låtit som sju slipmasikner och det står klart att mina steg inte räcker långt i kungälvs gångmätartävling. Hela staden Kungälv kan förresten dra något gammalt över sig.
Mitt i detta så måste besök på kakelaffärer ske. Jag och hantverk är som Pontus Wernblom och ödmjuket. Ingen bra kombination alltså. Som tur var så stötte jag på en mänsklig försäljare på Kakelpalatzet. Även om de är dyrast och har fulast kakel där så får det bli där vi ska handla. Vänliga människor ska stödjas. De falska leendena från blondinerna på Höganäs kakel fick mig att vända i dörren.
Jag är förstås inte i en position att vara nedstämd på grund av lite snuva, öronsus (även om det kan slita mig i bitar) och för lite träning. L finns vid min sida, barnen är bäst i världen, jag lever och det finns en del att se fram emot i höst är alla stora anledningar till att må bra.
Men den riktiga grunden till dagens något sura uppsyn har inget med ovanstående att göra. Det har med den förbannande förstärkaren att göra. Efter en andra inlämning på inköpsstället så fungerar den ändå inte. Det är tur att jag inte har en våldsam läggning. Jag nöjer mig med att fantisera om vad jag skulle vilja göra med den överlägsna personalen, som säkert hånler varje gång jag går ut genom dörren. Jag har frågat mig själv hur jag kunde välja den här affären då jag gått förbi där tusen gånger innan och sett vilka typer det är som jobbar där. Men det var en av sommarens varmaste dagar då jag var tvungen att ha en ny förstärkare. Jag hade ingen bil och jag ville bara till Saltholmen och bada så det fick bli det närmaste alternativet.
Jaja, det är bara att leva med att man kastat 3000 spänn i sjön och dessutom dragit på sig ett nytt tvångsbeteende att bemästra. Nämligen att inte ta första bästa gatsten och kasta i Ljudkällarn's skyltfönster.
5 kommentarer:
Alla har rätt till åsikter, men det där om Wernbloom och ödmjukhet var väl onödigt. Din jäkla Gaisare
Tänk en GP helt utan musikrecensioner (Rylander, Lindqvist ... ja allihopa) eller varför inte utan hela menlösa del 3. Och utan Pontus Wernblom med för den delen.
Anonym..Hoppas du får en gp med bara blanka sidor imorrn.
Kära Håkan!
Nu får du nog ta och sluta fira cupguldet och läsa bloggar.
Du borde jobba hårt för att hitta någon playmaker. Olsson och Wernblom håller inte i längden.
FRA meddelar mig direkt när någon baktalar arbetarnas lag. Så benskydden är på och ärmarna uppkavlade för att skapa ordning i leden.
Playmakers odlas fram hela tiden, men vid genombrott som lockas dom vidare ut i världen. I Sverige gäller det ha lagom bra spelare för att få behålla truppen, då gäller det krigarskallar med stort hjärta istället. Kolla in vad som händer med Kalmar nästa år, när dom blivit av med deras playmakers.
Eller Malmös köpelag, det hjälper inte att bara kasta ut pengar, vi låter våra ungdomar spela istället.
En stad ett lag, för hon o han och du o jag.
Skicka en kommentar