Heavy Trash + Transwagon - Gbg, Pustervik 2/3 -08
Klockan är 21. Det är söndag. Jag har jobbat hela helgen. Tröttheten är närmast total. Heavy Trash lockar. Ingen cykel fungerar. Jag tvekar.
Närmare fyra timmar senare går jag hem ensam genom natten i ett lyckorus. Berusad av både öl och musik känner jag mig odödlig. Under armen har jag en nysignerad vinylskiva. Världens bästa söndag har gått över i måndag.
Först ut på scen var Transwagon. Jag hade aldrig hört dem innan men de kan mycket väl vara ett av Göteborgs bästa band. Sångaren har en röst som man sällan hör från svenska band. Att han såg ut som Patrik "Bjäred" Andersson (se lilla bilden ovan) och att han var ivrig och nervös på samma gång får man ta. Jag gillade det verkligen. Här är deras myspace sida http://www.myspace.com/transwagon
Att beskriva Heavy Trash spelning är svårt. John Spencer är antagligen den tuffaste frontmannen som finns. Hans Jon Spencer Bluesexplosion hittade inte riktigt rätt de sista åren men med Heavy Trash är suvurän igen. Med grunderna i den gamla rockabillyn manglar bandet ur sig den bästa rockmusik jag hört från en scen på väldigt länge. Heavy Trash förvaltar arvet från Johnny Cash, Eddie Cochran, The Kinks och Rolling Stones med största säkerhet. Musik som jag är uppfödd med och som på något sätt ligger mig närmast om hjärtat.
Den här kvällen kommer gå till historien som en av de bästa spelningarna på Pustervik någonsin. Precis så bra var det.
1 kommentar:
Hej Mattias!
Visst är det härligt de få gånger man går hem från en konsert som varit precis allt vad man önskat och lite till. Nu för tiden sker det allt mer sällan. Det beror antagligen på att jag både är kräsen och gammal... MEN! Ibland händer det, och det senaste exemplet var en konsert med ett av mina favoritband Mekons på 100 Club i London. Detta är ett gäng som är inne på sitt 31:a år tillsammans, men trots att hårfästena krupit uppåt på herrarna och magarna blivit märkbart större på damerna är spelglädjen intakt. En skön blandning av rock, punk och folkmusik! (Hur kul det nu låter vet jag inte, men det är jävligt bra i alla fall...)
Mekons lär väl aldrig bli en angelägenhet för svenskarna, men en tripp till London med Ryanair kostar ju inte mer än en tur till Stockholm. Hoppas de håller på i 30 år till. Minst.
En öl till våren, Mattias?
Din vän svenskläraren.
Skicka en kommentar