"Det fanns en tid för länge sen", som Plura sjunger. Under dagens 20 kilometers löpning på landsbygden utanför Lidköping dök väldigt många gamla minnen upp. Jag passerade väl nästan hälften av de hus, inklusive mitt eget barndomshem, där mina klasskamrater från årkurs 1-9 bodde. Det mest spännande huset jag sprang förbi var det där vi hittade föräldrarnas kondomer. Då kan man snacka om att vi småkillar blev exalterade. Killens, vars föräldrars kondomer vi hittade, var dock kanske inte lika road.
Att tänka på enskilda händelser under uppväxten och de tidiga skolåren är kul i sig men tänker man större så inser man att hela ens liv på något sätt formades här. Jag är idag väldigt glad att jag är uppväxt på landet även om jag då ibland var lite avundsjuk på de som bodde i stan. När man tänker på alla uteaktiviteter som man höll på med, där fotboll, fiske och skidåkning var de främsta tidfördriven, så inser man att det var en rätt underbar uppväxt.
Men den största vintsten med att bo på landet är självklart att man kan spela hur hög musik som helst. Något som jag verkligen utnyttjade. Min mor hade många gånger svårt att höra tv-apparaten men hon var tapper och endast i undantagsfall så begärde hon sänkning av volymen.
Rätt pinsamt var när jag som tonåring stod på balkongen och åmade mig och låtsades att jag spelade för ett fullt stadium fast det egentligen var ett vajande vetefält som var min publik. Plötsligt, mitt i någon tuff låt, klev grannen ut på balkongen och undrade om min mamma var hemma. Det är smällar man får ta i rockmusikens tjänst.
Under hemresan till Gbg idag så blev det ett stopp på korvkiosken i Vara. Därifrån utgick många resor i hårdrockens tecken, mer om dem en annan gång, och därmed en massa underbara minnen. Det är otroliga 24 år sedan en buss kom lastad med galna Motley Crue fans från Skaraborg till Gbg. Jag är oerhört glad att jag var ett av dem.
3 kommentarer:
Vilka härliga tankar du har när du springer en liten runda. Mitt huvud skriker bara, JAG VILL GÅ!!
20 km.... nice!
Ikväll är det Tottenham-Fulham som gäller...
Jag vill också gå, vilket också varit fallet fram till för 2-3 veckor sedan. Jag är grymt sen med maratonträningen. Det är nu eller aldrig, typ. 20 km fungerar men det är lååångt kvar till mål. Fast det är skönt att känna att man fått lite flås i kroppen.
Jonas: Grattis till segern över Fulham. Själv såg jag Zlatan kämpa med självförtroendet. Gött att han fick göra mål. Målet såg till synes enkelt ut men ser man hans löpning innan så är den mästerlig. Vi får se till att ses snart.
Skicka en kommentar