När domaren blåser igång matchen så händer det något. Direkt hamnar jag i en fotbollsbubbla. Där råder inte riktig de vanliga anständiga värderingarna. De drar sig tillbaka och de ner primitiva känslorna vräker sig fram. Världen utanför existerar inte utan det är bara tankarna kring att göra en så bra match som möjligt som fyller hjärnan. Eller mer rätt är tankarna fyller hela kroppen för det är helt klart fysiskt ansträngade att vara tränare.
Problemet är bara att jag är tränare för ett lag med tjejer som är 8-9 år. Eller det är fel att säga att det är ett problem för nästan alltid är det fantastiskt. Men det är ett problem när alla tjejer har en dålig dag samtidigt. Och då menar jag inte dålig dag som att man har oflyt och förlorar trots att man kämpat bra. Utan jag menar när tjejerna står och pillar näsan och när de redan efter fem minuter bedjande undrar om matchen snart är slut och när alla instruktioner försvann när domaren blåste igång matchen.
Jag verkligen älskar alla tjejer i laget, de är underbart fantastiska. Men visst skulle man under matcher som den idag, som förlorades med 1-10, önska att det var ett vuxenlag man tränade. Då hade jag inte behövt hålla inne med det som kokade inombords. För idag hade det varit skönt att slängt en vattenflaska i golvet och hävt ut sig ett större antal svordomar.
Det ska dock sägas att Azalea F01/02 hade två lag i spel idag. Och det ena laget gjorde en strålande match. Visserligen blev det förlust mot Jitex med 3-5. Men då ska man ha åtanke att i Jitex så fanns det en tjej som var det mest häpnadsväckande jag sett. En tjej som var helt makalöst bra. Om hon fortsätter med fotboll kan jag lova er alla att hon med hundra procents säkerhet är en blivande storstjärna.
1 kommentar:
Ha ha ha, ja det är inte lätt när man måste bita ihop.
Skicka en kommentar