Att jobba i ett hus med glasfasad är inte roligt en dag som denna. För där utanför ser man hur solen lyser och himmlen är blå. Folk går med lätta steg mot något kul ser det ut som. De är lättklädda som om det vore högsommar. Är det verkligen så varmt?

Jag ska iofs inte klaga för jag trivs med mitt jobb. En sådan här solig dag är det mest stammisar som besöker oss. Många av dem är udda men oftast sköna typer. Några av dagens exempel är:

• Amerikanen som går och pratar för sig själv och låter som en beatnikpoet
• Tanten från grannkommunen med det hetsiga humöret
• Farbrorn som vill ha hjälp med sin frågesport varje vecka.
• Kvinnan som gråter du vi inte hinner hjälpa henne med att lösa hela korsord
• Den viriga damen som inte vet varför eller hur hon hamnat här
• Killen som lånar alla resehandböcker fast han nog inte reser någonstans
• Personerna som häckar vid vnd-hyllan (sexböckerna)

Alla har olika livsöden och det är en del av bibliotekarieyrket att möta den här typen av människor varje dag. Ett möte som nästan alltid är väldigt kul. Att det sen kan slå över hos vissa besökare ibland och man får okvädningsord kastade mot sig eller att mina kvinnliga kollegor får höra män viska att de har stora kukar är avigsidor som man får ta på köpet.