Yasmina Khadra - Efter attentatet

Inledningen av denna bok är närmst gastkramande. En självmordsbombare spränger sig själv och många andra i luften i Tel Aviv. På sjukhuset, dit många av de skadade kommer, jobbar bokens huvudperson Amine. Han är palestinier men bor i Israel tillsammans med sin fru som också är palestinier. Amine jobbar hårt med att ta emot alla skadade och döda. Han är en erkänt duktig kirurg som varit med om attentat tidigare. När tröttheten tar ut sin rätt och tvingar Amine att avsluta sitt pass så kommer den stora chocken. Det är hans fru som är självmordsbombaren.

Fram till detta är det en oerhört tät, spännande och dramatisk bok. Det ska sägas direkt att boken blir inte dålig sedan men den klarar inte av att hålla riktigt hela vägen till sista sidan. Amine har länge svårt att tro att hans fru verkligen har gjort sig skyldig till dådet. Han själv har ställt sig neutral till Israel - Palestina konflikten och levt ett normalt liv i Israel. Hans fru har heller aldrig tidigare visat några tecken på att vara politiskt aktiv i denna fråga. När han till slut inser att det verkligen är frun som sprängts sig själv i luften bryter han ihop fullständigt.. Efter att nästan gått under i sorg och ilska så biter han ihop och försöker ta reda på hur allt hänger ihop. Han förstår att hans fru inte ensam kan ha genomfört det hela. Han vill gå till grunden med det hela och börjar leta efter de som försett henne med bomberna.

Den större delen av boken handlar sedan om hur Amine hamnar i många farliga situtationer när han försöker hitta cellerna som stödjer och skaffar fram bomberna. Dessa avsnitt är inte dåliga eller ointressanta men Khadra lyckas inte riktigt fullfölja det han startade. Det är sällan man läser en bok som går från väldigt bra till ok. Det brukar vara tvärtom. Det stora problemet är att Kharda inte riktigt lyckas förmedla varför hans fru och andra agerar som de gör. Jag förstår att det inte finns några enkla svar på detta men boken borde gett mer i detta hänseende än vad den gör.

Boken är lättläst så jag tycker ändå att den är väl värd att läsa. Jag kommer på mig själv att tänka på den då och då fast det är ett tag sedan jag läste den. Det tyder ändå på att det finns en bestående kvalitet.