Nick Cave – Bunny Munros död
En stor del av boken ska tydligen vara skriven under Nick Caves turnéer med The Bad Seeds och Grinderman. Det får mig att undra hur Cave lever när de gått av scenen. Jag hade fått för mig att de inte riktigt levde efter devisen sex och droger längre. Men det finns bara två alternativ som jag ser det. Antingen är boken skriven under ett långt tungt rusningsmoment eller också var skrivandet ett substitut för det dekadenta livet. I vilket fall så är resultatet sådär.
Den totalt översexuelle försäljaren Bunny Munro är totalt ”over the top”. Visserligen sägs det att män (och kvinnor) tänker på sex massor av gånger dagligen. Och det ligger säkert en sanning i det men jag tror att det är väldigt få som är lika desperata som Bunny. Hans begär och behov är sjukligt och det vet han såklart om men det finns liksom inget stopp. Han går från tanke till handling vilket är rätt otäckt. Och framförallt tröttsamt att läsa om i längden.
Boken skulle dock kunnat vara rätt kul men jag hittar inte meningen med den. Finns det någon knut att lösa upp, undrar jag. Det finns rätt roliga avsnitt och det finns sorgliga avsnitt där Bunnys son behandlas som skit. Fast det jag saknar är någon sorts mening med allting. Är det en kritik mot mannen, är det underhållning, är det en dold självbiografi, är det en skröna? Jag vet inte, med det jag vet är att varenda låt han gjort de senaste tio åren är bättre än den här boken.
1 kommentar:
Tycker nog att de va en i lika delar komisk som tragisk skildring av en avdankad rockstjärnas medelålderskris i omskriven form. Takes one to know one.
Skicka en kommentar