The Twilight Sad - Forget the night ahead
Förväntningarna på den här skivan var skyhöga. I februari när låten That summer, I had become invisable at home, från deras debutalbum, spelades på en pub i Glasgow så upplevde jag en fantastisk musikupplevelse. Det var bara så fint och perfekt. Debuten Fourteen autumns and fifteen winters är en musikalisk skotsk milstolpe i min värld.
Som ni förstår, av placeringen på listan, så lyckas The Twilight Sad inte att ytterligare förädla sin debut. I mångt och mycket är det en upprepning av förra skivans koncept med lite färre kanonlåtar och en stundtals tveksam produktion. Men och då ett stort MEN, lyssnar man bara på skivans fyra första spår så är finns det inte många fel. Här finns allt det som gör bandet så fantastiskt. En storslagenhet och en enorm sorgsenhet på en gång, så kan det vara ibland och då är James Grahams röst ett perfekt sällskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar