Thåström - Kärlek är för dom
En torsdag i mitten av augusti så låg jag i fosterställning och frös mitt i natten på väg hem i ett tåg från Malmö. Ungefär tio timmar tidigare hade jag varit nere på toaletterna på centralstationen i Gbg och blandat drinkar. Sedan hade jag suttit på tåget och druckit vin ur en sportflaska bredvid gymnasieungdomar som var på väg hem från skolan i Varberg. Rälsen sjöng för mig att bränna allt i båda ändar. Framme i Malmö kom huvudvärken som avhjälptes med öl på Harrys tillsammans med en trevlig bargranne. Sen stod Thåström på scen på Stora torget.
Så här ett halvår senare är det här händelser som känns otäcka, avlägsna, patetiska, äkta och livsavgörande. Thåström var soundtracket till en rätt våldsam katharsis. Skivan Kärlek är för dom kommer jag vara evigt tacksam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar