Bob Dylan - Together through life
Här är en skiva som det tog ett antal lyssningar innan den satte sig. Lite grann har de att göra med den mycket svaga spelningen Dylan gjorde på Roskilde för några år sedan. Hans röst lät förfärlig då. Så när man hörde den här skivan första gångerna var man kvar i det. Men efter ett tag inser man att det här är rysligt bra. Bandet han dragit med sig till studion den här gången får till ett underbart sväng allt som oftast. Grejen är att man ska spela skivan riktigt högt för det är då både svänget känns och Dylans röst skär rakt igenom kroppen. Sista låten på plattan It's all good är det allra bästa beviset för svänget och den knivskapra rösten.
Förutom ett par lite småtrötta långsamma bluesnummer så kvalar Together through life in som ett perfekt Dylan album. I många låtar så leds musiken av David Hildalgos accordion. Tex-mex inramningen passar låtarna fint. Och som vanligt finns det inga negativa invändningar mot Dylans lyrik. När han sjunger så lyssnar man. Lyssna bara på Forgetful heart nedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar