Jag kom gående på plan 2 på biblioteket. I informationsdisken stod kollegan och jobbade. När hon fick se mig utropade hon "äh, nu gör vi det". Jag förstod inte vad hon menade. Ändå mer förvånad blev jag då hon tog av sig klädplagg efter klädplagg. Till sist stod hon i bara underkläderna. "Kom igen nu då", sa hon.
Att mina kläder också skulle av var liksom uttalat. Så det var bara att följa hennes exempel. Några låntagare syntes inte till. Efter några tveksamma sekunder stod jag där blek i bara kalsonger. "Det blir bra", sa hon. "Nu går vi". Vi lämnade inf-disken arm i arm.
Utanför entrén stod ett stort antal korgar. Vi tog varsina. Väl ute såg det inte ut som vanligt utan det var som en sagoskog. Jag blev förstås förvånad men gillade det nya landskapet. Det låg ett mystiskt morgondis över det vajande gräset. Ett skimmer av evighet såg det ut som. Vi gick med våra korgar och hittade svampar i alla möjliga former. Ibland vinkade vi till varndra. Vi var lika oskyldiga som i sagorna men det kändes spännande att vara mitt i en.
Så är det att jobba på Kungälvs bibliotek. I alla fall i drömmens värld. När jag kom till jobbet "på riktigt" dagen efter drömmen kändes det verkligen som det hänt. Det var som att jag såg våra klädhögar på golvet. Lyfte jag blicken så var dock sagolandskapet och svampen långt borta. Utanför stod rökande ungdomar framför ett bistert tegelhus.
4 kommentarer:
Verkligen cool dröm, verkar lite censurerad men ändå... Själv dröm de jag häromnatten att vi var på Arsenal-Norwich. Det märkligaste med drömmen var att vi beställde en öl och en drink i baren på matchen och att jag glömde kvar mina, ourdruckna!
..../Micke W
Haha, om du tyckte min dröm verkade vara lite censuerad så är det ju ändå märkligare att du glömde dina glas vid baren. Särskilt som det bara är en någon vecka sedan du satt här och drack öl mitt i natten:)
Men du kan har rätt med censuren...
Det intressanta är ju: vem är kollegan?
Skicka en kommentar