Fem stjärnor

Buddy Holly

När stora stjärnor får frågan vem de vill tacka när det fått ta emot ett pris brukar jag ibland fantisera att det är jag som står där. Jag skulle som alla andra tacka familjen men jag skulle också tacka alla som gjort musik jag gillat. Och då skulle ett av de varmaste och hjärtligaste tacken gå till Buddy Holly. Han var min första idol.

För trettio år sedan satt jag och lyssnade på Buddy Holly nästan jämt. Han var min. Min bror som hade många skivor hade ingen Holly skiva utan jag hade köpt dem för egna pengar eller fått dem i födelsedagspresent. Jag ägde två stycken skivor, den första är på bild nedan. Jag älskade nästan alla låtar men min särskilda favorit var Baby I don't care. Den låg som spår sex på sida två och rörelsen att hitta rätt med pickupen gick snart automatiskt. Och jag går fortfarande och nynnan "I don't know why my heart flips, I only know it does"


Däremot var min behjälplig med att berätta om flygkraschen där Buddy Holly omkom. Det stod om den på engelska på en av skivorna jag hade. Detta öde fascinerade mig väldigt mycket. Och det gör det ännu idag. Det går inte att komma ifrån att tänka på hur mycket mer fantastiska låtar som kommit från Buddy Holly om han fått leva. Och hela historien om hur det lilla planet trotsade snöovädret vid starten och hur den dåvarnde Crickets-basisten Waylon Jennings i sista stund överlät sin flygplansstol till The Big Bopper är gastkramande hemsk.

På endast drygt tre år han Buddy Holly tillsammans med sitt band The Crickets, med en av mina favorittrummisar Jerry Allison (kolla liveklippet nedan för bevis), med att förändra rockhistorien. Med oerhört enkla medel lyckades bandet skapa en mängd klassiker. Känslan för rytm och melodi som Holly hade var det ingen av hans samtida rockare som hade. Utan att vara inställsam så lyckades han att skriva låtar som har en vass udd och trallvänliga melodier samtidigt.



Innan den ödesdigra flygresan hade Holly flyttat till New York. Han hade lämnat killarna i bandet kvar i Lubbock, Texas. Rocken hade ju börjat bli lite slätstruken och urvattnad när 50-talet närmade sig sitt slut. Efter Hollys död lades det på stråkar och musiker spelade in över hans demos. Ibland blev det bra men oftast alltför mesigt. Men hör man de sparsmakade demoversionerna på låtarna så hör man att det är fantastiska låtar.



Visst är det mycket nostalgi för mig att lyssna på Buddy Holly idag. Men detta enbart för att han betydde så mycket för mig som liten knatte, och en mängd gamla minnen och syner kommer upp. För musiken är inte förlegad och nostalgisk, den håller ännu år 2009.



De femstjärninga låtar är:
Baby I don't care, You're the one, Love made a fool of you, That'll be the day, Peggy Sue, Not fade away, Maybe baby, Everyday, Heartbeat, Well all right, It's so easy, I'm looking for someone to love, Lonesome tears, Midnight shift, Reminiscing, True love ways, Peggy Sue got married, Crying waiting hoping.

Lyssna här