För någon vecka sedan dök det helt plötsligt upp tio nya 8-åringar på träningen. Idag fick dessa tjejer spela sin första match. Det var mot Askim och den slutade 0-16.
Det var var förstås jobbigt för tjejerna att få stryck med så många bollar men de verkade ändå rätt glada efteråt. För grejen var att i Askims lag fanns en tjej som spelade som en fantom. Hon gjorde säkert 12 av deras mål. Hon gjorde precis som hon ville och hon sköt verkligen stenhårda skott, ett flertal rakt upp i nättaket, en halvmeter högre än vår målvakt nådde. Det fanns liksom inget sätt att stoppa henne på.
Ändå tror jag att om vi spelat med de tjejer som tränat sedan i våras så skulle vi kunna ha vunnit. De hade också förlorat med många bollar om vi mött Askim i april. Men sedan dess har de blivit så otroligt mycket bättre. Så dagens match var, trots att det var jobbigt med alla baklängesmål, väldigt nyttig på så sätt att man ser att träning ger färdighet. Och matchen blev till en väldig sporre att träna upp dessa nya tjejer till samma nivå.
Problemet är bara nu när tjejerna är på så olika nivå taktikmässigt. Då gäller det verkligen att tänka för att få övningarna på träningarna att gå ihop. Alla ska trivas men samtidigt får nivån inte vara för hög för de nya spelarna och inte för låg för det gamla spelarna. Och sen har man alla föräldrars granskande blickar från sidan som kanske tycker att just deras barn ska få mer utrymme. När det väl är träning eller match så tänker jag visserligen inte ett smack på föräldrarna men efteråt kan jag göra det.
I den här ålderna är förstås det mesta en enda lek. Jag får påminna mig om det ibland. Men samtidigt tycker jag att det ska vara seriöst. Har man inte en plan på hur en träning ska se ut blir det totalt värdelöst. Så på lördag blir det en verklig utmaning att samtidigt träna ett gäng tjejer som spelade en charmant fotboll och vann med 8-4 mot IFK Göteborg i lördags och ett gäng tjejer som kämpade väl men fick stryck med 0-16 av Askim. Detta tåls att tänka på i veckan.
En sak till. Jag tycker synd om Askim. För att spela sina match på deras hemmaplan, Forbo Forshaga, var total pest. Planen ligger nämligen precis bakom en stor fabrik vars fläktar låter så högt att det är omöjligt att göra sig hörd. Det var helt hopplöst.
Hm, det blev mest nedskrivit fotbollssvammel det här. Men det är det som upptar min tid och mina tankar just ikväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar