128 av 1001 album
Jeff Beck - Truth (1968)
Ytterligare ett av alla dessa brittiska rhythm & blues albumen som jag inte förstår. Det är ganska svårt att förklara skillnaden på dessa album, med Yardbirds, Pretty Things och andra, som jag inte gillar mot Rolling Stones som jag älskar. Men det finns verkligen något som är olika.
På Truth har Jeff Beck med sig Rod Stewart som sångare. Och eftersom han åren strax efter släppte en rad riktigt bra soloalbum och några klassiker med The Faces så borde det här ju fungerat. Men det gör det inte alls. Rod tar i för mycket och Becks gitarrspel tilltalar mig inte alls. Trots att låtarna inte är direkt långa känns de som eviga jammanden. Kanske hittar jag någon sorts känsla i Rods röst vid något tillfälle men annars lyser den med total frånvaro.
Betyg: G
Favorit: Morning dew
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar