Efter säsongens första match mot Häcken, som slutade 0-0, var man besviken. Tänk om man skulle vetat hur det skulle fortsätta. Hösten har varit en ren pina att titta på. Eller egentligen var det värre i våras då man fortfarande trodde att Gais var ett lag för allsvenskan. I höst har det mer varit hopplöshet. Oj ett baklängesmål, oj ett baklängesmål till. Det har varit så uppgivet på läktarna att det varit komiskt.
I våras, före EM-uppehållet fanns det matcher, i alla fall stunder i matcher, där det faktiskt fanns ett spel. Med minsta lilla flyt så hade det blivit några 3-poängare till i maj och då kanske allt hade sett annorlunda ut. För alla som vet något om sport vet att självförtroende är minst lika viktigt som de tekniska kvaliteterna.
Alla hoppades och trodde det skulle bli en vändning efter sommaruppehållet. Match hemma mot Örebro. Gais pressade på i stort sett hela matchen och fick ett friläge i slutmintuerna. Iställer för mål för Grönsvart kontrade Örebro ett mål. 0-1 och nattsvart.
Gardinen helt ner skedde 23 juli i bortamatchen mot Malmö. Jag satt i Provence och njöt av ett glas rosé och lyssnade på webradion. Gais tog ledningen både en och två gånger och spelade tydligen bra. Kanske skulle ändå det sista halmstrået tas. Men Malmö kvitterar till 2-2 och det börjar kännas som vanligt. Då får Gais straff. Wanderson tar den. Naturligtvis missar han och istället gör Malmö 3-2 i slutändan. Där och då försvann precis allt som fanns i laget.
Och då hände något av det mest sorgliga i Gais historia. Man tog in Jan Mak som ny tränare. Den gubben var något av det mest pinsamma jag sett och hört. Vanligtvis när man byter tränare mitt under säsongen så vill man etusiasmera spelarna till något. Han såg till att ingen hade roligt. Det gick så långt att spelare uttalade sig att det skulle sluta spela fotboll om Mak skulle vara kvar. Och nu har jag även hört direkt från några spelare att Mak var värdelös och att hans träningar var kassa.
Vad är det då som gjort att det gått så dåligt i år? Kanske är de så att Alexander Axen hade rätt i sitt prat att man inte skulle stirra på förra årets femte placering. Det är en placering ett lag med Gais ekonomi inte ska ha möjlighet att hamna på. Men vi supportrar och media ville inte lyssna på det örat. Med samma trupp trodde vi att det skulle gå ännu bättre i år. För ser man krasst på det så finns inte tillräcklig fotbollskunskap i laget. Endast ett par spelare har hållt allsvensk nivå i sitt spel. Det mest slående är rädslan att hålla i bollen som funnits. Och även hur det inte sett ut att finnas någon glädje i laget som naturligtvis speglar att man inte spelar som ett lag.
Jag och Ella har varit på i stort sett alla hemmamatcher. Den mot Gefle i veckan blir nog den sista allsvenska matchen vi kommer se live med Gais på många år. Det ska till mirakel för att få detta på rätt köl igen inom de kommande åren. Självklart hoppas vi och det ska bli både kul och spännande att sitta på läktaren under Superettanmatcherna nästa år. Men realistiskt så blir vi ett mittenlag där.
Fanns det då inga glädjeämnen i år? Jo, jag kommer på tre.
1. Den öppna träningen på Gaisgården i april då förväntningarna var sådär härligt pirriga. Vi stod där i solen och såg laget från nära håll. Det såg bra ut, tyckte vi.
2. Wandersons mål hemma mot Norrköping i enda segermatchen i allsvenkan. Ett kanonskott från 25 m rakt upp i nättaket. Äntligen fick man höra målhymnen och jubla.
3. Att åka på matcherna med Ella är helt suveränt. Det är klart att det varit roligare om vi åkt därifrån med segrar men egentligen spelar det ingen roll. Så roligt och trevligt vi har det under dessa timmar är omöligt att slå. När jag litter på hemmet så kommer jag minnas dessa stunder med yttersta glädje.
Spelarbetyg 2012:
Målvakter:
Dime Jankulovski 2
Har gjort några tavlor för mycket och hans spel med fötterna är pinsamt. Samtidigt kan min inte skylla allför mycket på Dime då han även stått för några svettiga parader för mycket för att få underkänt.
Henri Sillanpää 2
Gjorde ett ändå rätt stabilt så länge han fick stå. Gjorde ett fatalt misstag borta mot Häcken så det blev straff och baklängesmål. Därefter kom han aldrig tillbaka.
Försvarare:
Calum Angus 1
Lite av en favorit förra året gjorde i år en katastrofsäsong. Var svag både som innerback och ytterback. Och han gick avgörande bort sig några gånger varje match han var med. Plus att han spred negativ stämning runt sig då han verkade ovetande som sina egna tillkortakommanden.
Fredrik Lundgren 2
Mycket skadad och när han var med så håller han egentligen inte allsvensk klass längre. Men hans kämpainsatser får ändå upp honom på godkänt.
Kenneth Gustavssson 1
En kämpe men en högst begränsad fotbollsspelare har det visat sig i år. Han släpper kanske inte förbi sig så många en mot en men kommer ofta fel i positionsspelet och är framförallt helt ofarlig framåt.
Richard Ekunde 2
Har blandat och gett. Det man kan fastslå är att han är mycket bättre som mittback. Hopppas ändå han stannar kvar nästa år. En rutinerad spelare som han behövs där bak.
Jesper Floren 2
Ännu en spelare som inte håller allsvensk klass, enligt mig. Han får ändå godkänt då han gör så gott han kan.
Mirza Mujic 2
Kom in som en frisk fläkt under hösten. Är fortfarande oslipad men kan bli betydelsefull för Gais framtid. Verkar vara en spelare som behöver vara hundraprocentigt laddad för att vara bra.
Erik Johansson 3
Den klart lysande stjärnan fram till de sista 5-6 omgångarna då även han givit upp. Fram tills dess var han den enda som visade pondus, speed och teknik som höll måttet varje match. Han är säkert förlorad till nästa år. Vi får önska honom lycka till i kommande klubbar.
Mittfältare:
Ruben Ayarna 1
Så bra som han varit de senaste säsongerna så dålig har han varit i år. Framförallt har han brustit i passningsspelet. Och i många fall direkt givit bort bollen med baklängesmål som följd.
Markus Gustavsson 2
En favoritspelare som även han sjunkigt som en sten i år. Dock inte helt till botten. Jag tycker ändå Markus visade att han ska vara given i en startelva. Att Jan Mak tog bort honom var ett skämt.
Jeffrey Ayburn 1
Har orkat ungefär 30 minuter det matcher han startat. Det syns att han varit en bra spelare. Han har alla kunskaperna. Problemet är nu att han inte brinner för det längre och att han tar de extra tiondelarna på sig. Då blir det inte bra. Jag tror heller inte han åker hem ledsen efter en förlust. Klubbkänslan finns inte hos honom.
Jakob Olsson 1
Trots att han vann den interna skytteligan på 5 mål, flera av dem riktigt snygga, så måste han få underkänt. För i spelet så har han verkligen varit bedrövlig. Han kommer aldrig runt på kanten för inlägg och bakåt så är han oftast fel ute. Sen är hans attityd hemsk.
Romario 3
Jag tycker ändå Romario visat oss på läktarna sitt fotbollskunande i år. De få läckerheter vi fått se framåt under säsongen har väl ändå han stått för. Att han sen tappar bollen i fel lägen några gånger får man köpa med en sådan spelare.
Richard Spong 1
Tillbaka efter långtidsskada i höst. Vilket förstås visat sig i matchtempo. I ett par matcher har han hamnat såpass fel att han själv ser ut att undrat var han befinner sig. Sen är han en kämpe och det ska han ha heder förr. Frågan är dock om han är ett namn för Gais nästa år. Jag är tveksam.
Wanderson Do Carmo 2
Jämför man med honom själv och föregående år så är säsongen så klart underkänd med marginal. Jämör man med andra så ska man ändå ge honom en tvåa. Dock är frågan hur det kunde bli så här. Att han kunde tappa självförtroendet så fullständigt är en gåta.
Malkolm Moenza 2
Ungtupp från Sandarna som fått chansen de sista matcherna. Han har visat att det möjligen finns en framtid i honom. Framförallt har han vågat utmana vilket ingen annan yttermittfältare gjort på hela säsongen.
Mervan Celik 2
När han kom tillbaka precis före seriestarten i våras jublades det. Alla mindes förra årets stora genombrott. Tyvärr blev det inte som vi och han tänkt. Även hans självförtroende försvann och det märktes tydligt att han är en spelare som måste ha bra lirare omkring sig. Dock en stor eloge till hans ständiga kämpande.
Anfallare:
Linus Tornblad 2
Var verkligen en succé när han fick chansen i våras. Var på hugget och ständigt ett hot mot motståndarnas backlinje. Tyvärr tog han inte steget ytterligare i höst utan föll snarare tillbaka. Var i många matcher helt utanför spelet och skapade varken chanser för sig själv eller andra. Kan dock bli något.
Peter Ijeh 1
Vilken flopp. Helt orörlig och helt ointresserad syntes det som. Styrelsen får ta på sig ett stort ansvar för denna värvning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar