Att se alla barn kämpa sig igenom dagens Lilla Göteborgsvarv gjorde mig tårögd. Man ser verkligen hur de tar ut sig samtidigt som de är nervösa och spända med all publik. Härligt!
Annars har det varit skön vila med Rokia Traore på skivtallriken. Och på tal om tårögd så blir jag alltid det när musiken drar igång första dagen på Roskildefestivalen. Det är alltid fullständigt magiskt. Oberoende hur vädret är så är då livet på topp. Alltid.
Jag tror inte Rokia Traore öppnar årets festival men hon är där. Och jag kommer att se henne för hon har ett oerhört fint gitarrspel och en röst och musik som ger mig rysningar. Och säkert kommer jag fälla en tår då också.
söndag, maj 17, 2009
Rokia Traoré - Dounia
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar