Beach 11

Igår började den, kampen för den perfekta tvättbrädan. Inte sedan i februari har jag satt min fot på Friskis. Vilket fått till följd att jag blivit spinkig. Att bara löpträna bygger upp hyfsad styrka i benen förutom att det förstås även ger kondition. Men övriga kroppens muskler blir lidande. Nu är dags att börja bygga upp inför Beach 11.

Jag började lite lugnt med ett medelpass. Fast även ett sådant pass är i nuläget jobbigt, särskilt för armar och överkropp. En del av tanterna på 50+ ligger långt före mig. Men jag ska förbi dem. För det krävs det först nu några tuffa veckor med uppbyggning och framförallt disciplin att regelbundet cykla iväg till Friskis.

Inget ont om de lite äldre deltagarna på medelpassen men det blir skönt när man fått igång fysiken lite bättre och orkar med intensiv- och stationspassen. Där finns det mer att vila ögonen på. En kul bonus med att gympa tillsammans med 60 andra personer.

Ett problem när man besöker de hårdare passen nu är att man inte orkar alla övningar fullt ut. Hela kroppen darrar ganska osexigt vid de sista armhävningarna eller ännu värre man måste sätta i knäna i backen och ge upp. Och vid stationspassen är man ju väldigt nära varandra så det är omöjligt att gömma sig.

Det finns väl egentligen inga hierarkier på Friskis men orkar man inte övningarna ordentligt så finns det ändå många som vänder bort blicken. Då spelar det ingen roll att man oftast är yngst bland männen på plats och har håret kvar. Orkar man inte så väljer kvinnorna med lätthet männen, med ålder 65+, före en spinkig 38-åring. Och de äldre männen får en sådan kick att vara starkare att de går och sprätter som tuppar ända tills man duschar efteråt.