That's entertainment

När tv är som bäst då är det ett perfekt medium. Som bland annat Tom Alandhs program, nyheterna på SVT, Kobra, Vem vet mest, Bolibompa, någon tv-serie här och där och självklart också sport. Jag njuter av en handfull fotbollsmatcher varje vecka. Det är världens bästa sätt att koppla av på. Det blev att vi inte kunde hålla oss, så vi skaffade Viasats fotbollskanaler också. Så en höstdepression känns omöjlig att dra på sig med Premier league, La liga, Allsvenskan och Champions league att se fram emot.

Däremot, när tv är som sämst så är det ett vedervärdigt medium. Alla så kallade familjeprogram med musik (och de flesta andra också) ”makes me wanna smoke crack”. Jag fullständigt avskyr Så ska det låta, Dansbandskampen och Idol. Kanske mest för att dessa program helt saknar det jag vill ha ut av musik. Om någon frågar säger jag inte alltid att jag hatar dessa program. För en del får för sig att den som inte gillar dem är överlägsen. Och just överlägsenhet hatar jag ändå mer. Jag kan väl bara få hata dessa program i fred.

Och att det överhuvudtaget existerar dokusåpor med tribaltatuerade människor fortfarande är något sorts bevis på ett allmänt förfall i hopplöshet. Kan chefer på TV 3, Kanal 5 och MTV vara nöjda när de sätter sig framför tvn med sina tonårsbarn på kvällen. Kanske säger de ”Åh idag ska vi kolla in Danska Hollwoodsfruar, Kungarna på Tylösand och ett gäng amerikanska brats som har muskler och stora bröst. Ni, mina kära barn, ska inte bli sådana som dem men vi har råd att åka till Västindien hela vintern bara för att det finns galningar som tittar på detta."

Varför då en bild på Agneta och Gunde? Jo, för att igår så insåg jag att det är ett familjeprogram som faktiskt är rätt okej. Två lag som tävlar mot varandra utan krusiduller, ingen större sensationslystnad utan mest ärlig kamp. Säkert är det mesta uppgjort och trixat men ändå. Hur som helst så älskade mina barn det och programmet fick mig att komma över den försmädliga 3-4 förlusten mot Hjuvik tidigare på kvällen. Och jag kom nog även över min fobi mot Casper Jarnebrink. Att, som han, hänga upp och ner i en trång behållare med vatten och bara köra på var mäkta imponerande.

Jag vill även påpeka att jag inte är någon tråkmåns som bara gillar seriösa Kobra-reportage. Jag älskar sprit, glada laxar, sex, smetiga countryballader, väldigt sena nätter, allmän olydnad och Agneta Sjödins bakdel:)