Musik 2008

Mary J Blige - Growing pains

Som vanligt när man lyssnar på en ny Mary J Blige skiva är man lite sur efteråt. Sur för att en av nutidens bästa röster inte alltid har tillräckligt bra låtmaterial och för att hennes röstinsatster poleras alltför mycket. Hennes röst är framträdande men jag skulle vilja ha den mer nära mig.

Men som vanligt finns det också några klockrena låtar där det mesta faller på plats. Det kan vara både ballader och mer uptempo-låtar. Då visar hon sina moderna soulkollegor var skåpet ska stå.

I mindre bra stunder blir det alltför mycket Whitney Houston över det hela. Rösten blir ett tekniskt instrument istället för en förmedlare av känslor. De låtar som gästas av rappare tycker jag heller inte speciellt mycket om.

En kavalkad av hennes hits på Roskilde eller Way out West i sommar vore suvuränt.

Betyg: 6

Favorit: Roses