Sture Dahlström - Han log i d-moll

Vad löjligt det känns att läst sin första Sture Dahlström vid 35 års ålder. Löjligt på så sätt att det här är så bra att jag borde läst det innan. Fast det är klart att egentligen ska jag vara glad att jag har alla hans böcker kvar att läsa.

Dahlström har alltid kallats en outsider inom svensk litteratur och samtidigt fått benämningen vår främste beatpoet. Boken Han log i d-moll är inte så mycket beatpoesi i stilen men den är lika rakt på sak som beatnikförfattarna var. Det finns inga sköna omskrivningar av känslor och inga försök att fint linda in sina lustar. Är man kåt så är man liksom.

Han log i d-moll handlar om Sven Spjut som hamnat i en norrländsk småstad under Andra världskriget. Han spelar gitarr i ett tradjazz band som uppträder på stadens hotell varje kväll. Han vill inget hellre än att komma därifrån men inser att han måste spela sig till uppmärksamhet. Det lyckas han också med till sist.

Tiden i den lilla staden fördriver han med att jaga och vara med kvinnor. Han lyckas ganska bra och hans skildringar av dessa möten är bokens behållning. Sällan har man läst så roliga, erotiska och burleska men ändå realistiska historier. Varför hymla med att man tänker på sex ohälsosamt många gånger per dygn, säger Dahlströms alterego Sven Spjut. Det är bara att hålla med.

Betyg: GGGGG