Det man väldigt snabbt kunde fastslå var att huligankillarna är ett gäng idioter som blir väldigt tuffa i grupp. Deras blickar utstrålade allt annat än värme och ihop med våldsamma mängder alkohol så såg de hela tiden ut befinna sig väldigt nära ett slagsmål. Några av dem förvirrade sig upp till klubben på övervåningen men det kändes som de blev rätt besvikna då ingen gjorde något för mucka med dem.
Nåväl, det är denna typ av människor som gör att de flesta allsvenska fotbollsmatcher innebär ett enormt polisarbete. Detta är något som är så sorgligt att man blir bedrövad varje gång man går in på Gamla Ullevi. Det finns ju ett gäng idioter som tror att de kan slåss i GAIS namn också. Hur kunde det bli så här?
Jag sökte svar genom att läsa Tommy Deogans bok Män av våld - Om svenska huliganer. Kanske blev jag lite klokare men Deogan lyckas inte suga in mig i ämnet. Jag skulle tro att han har tillräckligt med kunskap om huliganism, hans bror är ju hittils den enda dödsoffret för fotbollsrelaterat våld, men han har verkligen inte förmågan att få ihop det till en bra bok. Så jag får söka mig vidare för att få någon förståelse för huliganfenomenet.
Men det lilla boken ger är ändå en tragisk bild på hur huliganerna ser på sig själva. Hur de säger sig vara fotbollens sanna supporters och hur de pratar om heder och skydda sitt lag. Ja, det är bra att de väldigt sällan hoppar på oskyldiga och istället slåss firmor mot firmor, men det finns inget försonande i att slåss i fotbollens namn. Så håll er långt borta från Gamla Ullevi 2012, året då GAIS kommer vinna Allsvenskan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar