Barn som röker

Varje dag står det coola gänget utanför Mimers hus och rökar. Synd bara att de ser så patetiska ut. När de står där med sin cigarett så ser de ut som osäkra 13-åringa barn fast de försöker vara tuffa, snart myndiga, ungdomar. Visst tyckte man själv att man var hyfsat vuxen i gymansiet och en hel del dumt både sa och gjorde man. Det hör litegrann till den åldern. Men att stå och blossa och tro att man ser ut som Mr och Mrs Cool det har jag aldrig gjort. Att feströka ser jag som en annan grej men inser också att det är nästan, men bara nästan, är lika patetiskt.

Rökarna står i klungor beronde på stil. Där finns musikergänget, där finns invandratjejgänget, där finns epa-traktorgänget, där finns gänget från IV-klasserna och där finns Ebba Von Sydow-gänget. Att möta den här mobben varje dag man går in och ut genom dörrarna till jobbet gör mig snart deprimerad.

I morse började det redan i Majorna. Som vanligt var det en grå och allmänt svinkall morgon. I korsningen Djurgårdsgatan - Karl Johansgatan blir det rött. En kvinnlig cyklist på väg upp mot Stigbergstorget passerar. Precis när hon är framför bilen ser jag hennes illrött skinande händer. Stackarn tänker jag som inte har handskar på sig. Sekunden senare ser jag varför. Hon har en cigarett i handen. Hon cyklar uppför backen i motvinden klockan åtta på morgonen och hon kan inte vänta med att röka. Jag tror aldrig jag sett något löjligare.