Dylan Leblanc - Paupers FieldDet är klart man intar en skeptisk misstänksamhet när en 20-åring börjar hyllas som den perfekta blandningen mellan Evan Dando och Townes Van Zandt. Oftast slutar det man har hört det som kommer ur stereon innan och att det mest är en blekare kopia av förebilderna. Men det är klart att hypen i vissa fall kan vara gilitig. Så är fallet med Dylan Leblanc.
Sällan har man hört en så självsäker yngling. Och då menar jag iförstås självsäker i posiviv mening. För hans låtar är verkligen gjorda av någon som har det i blodet. Sen kan det väl brista lite i livserfarenhet ännu. Även om Dylan Leblanc tydligen gått igenom en del så är det väl strax efter 20 som livet börjar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar