Att träffa jobbarkompisar utanför huset där man jobbar är alltid bra. Det är nyttigt och kul att komma iväg och umgås på annat sätt än över skrivbordet och i lunchrummet. Men att hyra in en konsult som coach för att lära oss mer om bemötande är förkastligt. Särskilt som det är andra gången vi gjort samma sak.
Sjävklart kommer det fram något litet nyttigt på åtta timmar (och då särskilt under lunchrasten). Men att lägga en heldag på något som utmynnar i mindfulnessflum är närmast skrattretande. Visdomen vi fick var, ta ett djupt andetag så ordnar det sig. Jag avskyr allt vad självhjälpböcker heter så det är inte min bag.
Tänk istället vad mycket roligare det varit om vi hittat på någon aktivitet tillsammans ute i naturen. Ett litet äventyr med lite olika moment helt fritt från utomstående coacher. Det hade varit fantastiskt och bra mycket mer värt för att svetsa samman stämningen.
Tur då att man ikväll fick äta årets första jordgubbar. De var himmelskt goda.
Och tur att det är en lägerhelg på Donsö med Azaleatjejerna på gång. Lite nervositet infinner sig då man inser att man har ansvar för 13 tjejer utan föräldrar ute på en ö. Men det kommer nog bli fint. Vem vet, tjejerna kanske till och med tvingar tränarna att ta årets första dopp.
När jag såg klippen nedan så slog ångern till. Eftersom Mark Lanegans akustiska turné inte kom till Sverige så var jag på gång att ge mig ut i Europa för att se honom. Det har alltid varit en dröm att se honom i det här intima formatet. I slutändan blev det inte av och det var ju synd. Men lite substitut är det att kolla in dessa fantastiska klipp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar