Beslutet har varit klart länge. Göteborg blir slutstationen. Men först idag var det dags att bli bankkund i staden. Kvinnan som tog emot mig var sval. Ungefär som de allra flesta som jobbar på bank är. Det finns något fruktansvärt ordentligt över banktjänstemän. Möjligen kan någon som har potential att släppa ut håret och bli lite crazy passera förbi men de är extremt sällsynta. Antagligen är banktjänstemän ihop med banktjäntemän. Jag har annars svårt att se hur de fortplantar sig.Nåväl, kvinnan idag suckade tungt och snörpte på munnen när jag inte hade en susning över vad mina bankkonton innehöll, om något drogs på autogiro, om jag pensionssparar med mera. Faktum är att jag har enormt dålig koll. Och det är inte för att jag är rik utan för ett totalt ointresse. Jobbar man fulltid sedan många tillbaka och inte har några jättedyra intressen så klarar man sig ju. Det går runt vilket jag känner en stor tacksamhet för. Fast kanske ska man bry sig mer.
För när jag till sist nämnde för kvinnan att jag trodde att jag pensionssparade en hundring i månaden så sprang hon ut och hämtade alla kollegor som snabbt samlades och kollade in mig. Runt mig stod de och skrattade åt mina denimkläder och lite smutsiga skor (har ni någonsin sett någon banktjänsteman med annat är blanka skor) samtidigt som de hjälpte varandra att stoppa in sina skjortor och blusar ännu mer i byxorna.
Nä, jag överdriver nog lite men när kvinnan sa "spontant tycker jag nog att 100 kronor i pensionssparande är i minsta laget" hade hon ett tonläge av totalt förakt för en enkel arbetare. Antagligen ville hon väl men lusten att ha pengarna under huvudkudden är enorm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar