Två låtar som i all hast mycket bra symboliserar de fyra senaste dagarnas liv i London.
Och då ska man inte tyda Wayne Walkers alldeles fantastiska All I can do is cry på det sättet att allt man kan göra är att gråta, utan istället höra en rockabillylåt med ett gitarriff som ekat i våra öron dagar och nätter i ända. Sen är texten förstås klockren också. Men vi har inte gråtit dessa dagar.
Red hot är alltid Red hot, men att höra den i Shoreditch när natt blir till morgon är något extra. Ännu ett minne för livet. Jag gillar sådana.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar