torsdag, april 02, 2009

J Dilla - The Last Donut of the Night

Tänk att 1.40 minut samplad musik kan vara så fantastiskt bra. Låten spelades upp under gårdagens kursdag om ljudkonst i Gbg. Det kändes som om meningen med livet for igenom min kropp med hjälp av J Dillas toner. Runt runt, med hjälp av blodet träffades både hjärna och hjärta av musikens kraft.

Inga kommentarer: