Veckans 3 bästa låtar (vilka egentligen var förra veckans)

Bill Callahan - Diamond dancer
På nya skivan Woke on a whaleheart lämnar Bill Callahan namnet Smog bakom sig. Smog som i mitten av 90-talet betydde oerhört mycket för mig. Skivorna Julius Caesar, Wild love, The doctor came at dawn, Red apple falls, Knock knock och Dongs of sevotion befinner sig närmare mitt hjärta än saker och ting som borde komma före.
De sista åren har jag inte levt samma liv som Bill känns det som men nu verkar vi mötas igen. "It's time I gave the world my life, starting tonight", sjunger han. Det är bara att instämma.

Dinosaur Jr. - We're not alone
Från nya plattan med återförenade orginalsättningen av Dinosaur Jr. Att Lou Barlow och J Mascis skulle spela ihop igen finns det väl ingen som hade kunnat förutspå. Lous två låtar på skivan är ok men bäst är den här poppärlan med patenterad Mascis gitarr.

Tracey Thorn - Gran Canyon
Sheperd's Bush, Camden, Emirates Stadium, Notting Hill, Soho, Denmark St, Charing Cross Rd, Portabello Rd, Reckless Records, Dubbeldeckare, Bayswater, Hyde Park, The Borderline, Brixton, Selhurst Park, A pint of lager. Allt ovan vill jag ha nu.