Roskilde 2007

Mando Diao

Ett störigt band som gjort några bra låtar. Så ser min relation till Mando Diao. Jag har aldrig varit speciellt förtjust i den "vi är bäst i världen" attityden som en del band har. Fel förresten, för attityden kan man ha men man ska inte behöva säga det och man ska inte behöva bevisa det på det sätt som Mando Diao försöker sig på.

När jag lyssnar på nya skivan så hörs tydliga influenser från många band men särskilt två band hör jag. Det är The Kinks och Nirvana. Ser man textmässigt och låtmässigt så är det klart att Mando Diao ligger i lä men det som framförallt slår mig är att dessa band inte behövde bevisa något genom sin image. Jag tror inte jag sett en enda intervju med Mando Diao där de känns naturliga.

Att pojkarna i Mando Diao levt ett hårt liv de senaste åren får man klart för sig när man hör texterna på nya plattan. Det är mycket pills, alcohol och headaches. Tyvärr så är de inte så goda historieberättare att man kan ta det på allvar. Det blir på sina håll skrattretande.

Utan att aktivt ha lyssnat så mycket på Mando Diao så verkar det ändå som om de får till ett par riktigt bra låtar på varje skiva. Det går inte att förneka att Long before rock 'n roll är en bra låt.

Mando Diao kommer inte att ringas in i mitt roskildeprogram men jag skulle inte ha något emot att lyssna en stund om det inte är något annat bra samtidigt.

Bästa låt: Long before rock n roll