Två spelningar hans med i helgen. Först Kurt Vile på Pustervik i fredags. En konsert som aldrig riktigt tar fart. Jag saknar energi och jävlar anamma från Kurt och bandet. Efter ha sett Kurt Vile tre gånger kan jag nog också konstatera att hans musik kommer mer till sin rätt hemma vid skivspelaren.
Håkan Hellström i Scandiavium på lördagen var något helt annat. Jag trodde att det skulle räcka att se honom tre gånger i somras så jag köpte ingen biljett. Men när jag såg att låtlistan var helt ny sedan dess så fanns det ingen återvändo. Blocket och ett par från Skee blev räddningen. Endast 300 kr för en bra sittplats.
Först var jag avundsjuk på L och L som stod på golvet men det fungerade klart över förväntan att sitta också. För Håkans energi nådde utan problem upp till oss som satt där.
Ska man ta det enda negativa först. Det har egentligen inte med spelningen igår att göra utan beror på att man sett honom så många gånger nu. Vilket betyder att man hört några av låtarna så många gånger att det går lite lite slentrian i det. Som exempelvis Kom igen Lena, Ramlar och Känn ingen sorg för mig Göteborg. Nu var den sistnämnda ändå rätt underbar när 12000 i publiken sjöng med.
Allra mest gåshud denna gång framkallade Du kan gå din egen väg, Shelly Valborg och Det är aldrig över för mig. Snacka om att Håkan har byggt upp en låtskatt på åren han släppt skivor. Detta innebär nu att han kan byta ut hela låtlistor och fortfarande vara lika bra. Att han och bandet verkligen också jobbar att förändra själva låtarna är bara att applåderna. Och att de nu ytterligare involverat Allsång på skansen kören förgyller låtarna ändå mer.
Håkan slog Kurt på knockout denna helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar