Bill Callahan - Dream River
Det är ganska kul att läsa alla hyllningar om Bill Callahan nuförtiden. 1994 var det ingen som brydde sig mer än jag och några få andra. Då under namnet Smog lät han ungefär likadant som han gör idag. Svenska musiktidningar skrev inte en enda rad om Smog. De var för ängsliga att tycka fel om något. Det var en hemsk tid.
Nuförtiden är det lite öppnare känns det. Bill Callahan har blivit äldre och skriver väl delvis om andra saker men det är ändå sig väldigt likt. Det finns några andra artister som var som gudar för mig under mitten av 90-talet som jag inte följer längre. Bill är alldeles för bra för att släppa taget om. Vissa av texterna förstår jag inte mycket av men det jag förstår går rakt in i hjärtat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar