Min tandläkare ser inte alls ut som han på bilden ovan. Men kanske är det så hon egentligen ser ut. För visst finns det något dolt sadistiskt drag över yrket. Eller kanske inte över yrket som sådant utan mer deras ockerpriser. Tandläkarkårens personalfester måste vara hur lyxiösa som helst.
Jag har under någon månad haft ilningar i ett par tänder. Eftersom jag inte haft hål sedan 1987 så har jag nästan glömt hur det kännts. Trots att det inte kändes som hål nu så bestämde jag mig för att åka och kolla. Man har ju hört skräckhistorier om hur illa det kan bli om man går för länge med tandproblem (antagaligen är det mest skräckpropaganda från tandläkarkåren, men ändå)
Så där satt jag i tandläkarstolen. Undersökningen tog ca 4 minuter. Beskedet var att några hål hade jag inte. Antagligen berodde ilningarna på något som kallades typ upphöjt tandkött. De lade på lite plast som eventuellt kunde hjälpa mot obehaget. I alla fall ett litet tag. Annars var det något man fick leva med.
Allt som allt tog besöket högst 10 minuter. Jag vet ju att det är dyrt att gå till tandläkaren men när hon sade "det blir 750 kronor" så blev det ändå en chock. Det enda goda med det är att jag nu inte behöver bekymra mig över bibliotekets förseningsavgifter. Vår avgift på 3 kr/dag är ju ingenting i jämförelse. Och även vi bibliotekarier har ju faktiskt sadistiska drag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar