Att ha febriga och hostiga barn är är såklart jättetråkigt. Men det är också tillfälle att verkligen känna kärleken till dem. Det gör man förstås alltid men det är något extra när de ligger ynkliga i soffan med en våt handduk på huvudet.
Febervärmen Astrid spred omkring sig idag var inte kokhet men ändå tillräcklig för att jag skulle känna att den intog även mig. Något som inte alls är lägligt inför kommande veckor. Förhoppningsvis så rensades sjukluften ur min kropp när havets salta aromer nådde mina luftrör vid Röda sten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar