söndag, maj 04, 2008



The Sadies – Mölndal, Mothers Freak 3/5 -08

I närmare två timmar levererade kanadensarna i The Sadies en alldeles underbart perfekt musikkompott igår kväll. Alla förutsättningar var också upplagda för en magisk kväll. Valet att förlägga spelningen på på MC klubben Mothers Freaks lokal i Mölndal var ett genidrag. Det var nämligen ett underbart ställe som skapade en perfekt stämning. Bussresan dit med vodkadrickande var skön och väl där erbjöds det fulöl och sprit för en billig penning. Nu hade det iofs inte behövts något stimulantia i kroppen för spelningen hade varit lika bra ändå men det är klart att lite festligare blir det ju.

Nu, snart ett dygn efteråt, är tyvärr tröttheten den mest framträdande känslan i kroppen. Därav den löst sammanhållna texten. Men skärper jag mig lite så ser jag ett band som verkligen kunde spela live. Mixen av garagerock, surf, country, pop, r&b, psykedelia, rockabilly som bandet spelar blev i Mölndal en stor fest. Ös från början till slut. Jag brukar inte haka upp mig alltför mycket på hur de spelar sina instrument men igår gick det inte att undgå ett fantastiskt trumspel och ett gitarrspel som jag nog aldrig hört förut. Sen var det också skönt att vara på spelning där rösten verkligen mixas upp så den hörs ordentligt.

Massor av låtar spelades. Det var inte en enda som jag inte gillade. Några covers klämdes in också och avslutningen med Loves A house is not a motel och Birds Leaving here kommer jag alltid att minnas. Fullständigt makalöst bra.

En eloge ska också förbandet ha. Det ihopplockade gbg-bandet med gästartister fick verkligen igång publiken. De två låtar Iris Esell sjöng, Lola och Angel, var ståpäls rakt igenom. Snacka om att ha bra röst och scennärvaro.

Bilden ovan föreställer två happy campers i Mölndal (De övriga två fångades tyvärr ej på bild). Klippet visar i alla fall lite av magin.

1 kommentar:

Anonym sa...

Man får heller inte glömma den hårt arbetande ståbasisten som underhöll svänget på ett formidabelt sätt.

Den tredje happy campern
som tackar för fickljummen vodka the Rackeby way...