Vår värld

Varje dag när man läser morgontidningen blir man ledsen. Tänk vad mycket ondska och elände det finns i världen. Visst kan man känna sig lycklig som bor i ett bra land och att man personligen inte råkat ut för något riktigt eländigt. Men mer och mer gnager det att man verkligen borde dra sitt strå till stacken. Bara lämna allt och försöka hjälpa till på något sätt. Det blir lätt att man istället kryper in i sitt skal och blundar och försöker lura sig själv att det inte händer. I alla fall att det inte händer här.

I morse var det tre saker som drabbade mig hårdast. Först var det skottlossningen i Jerusalem. 8 pojkar får sätta livet till när en man med gevär mejar ner dem på skolans bibliotek. Fullständigt vansinne. Den andra artikeln handlade om en pappa som förgripit sig på sin 5-åriga dotter. Hur är det möjligt att göra så? Det är ju så obegripligt att det är fullständig omöjligt att ta in. Jag gråter bara jag tänker på det. Den tredje artikeln är av mer lokal prägel. Den handlade om hur en man blivit nedslagen och rånad på sin hund i Majorna. Hunden hade kommit tillrätta senare men hur många galningar rör det sig därute egentligen.

Var finns respekten för ett mänskligt liv? I alla tre händelserna ovan ödeläggs ett stort antal liv både direkt och indirekt. Allt är bara så sorgligt.