Sigur Ros - Takk

Skulle Sigur Ros spela instrumentalt vore jag glad. Jag har nämligen väldigt svårt för de vokala inslagen. Trots att sången kan vara änglalik och len så skär den som knivar i mig. Den för inte in mig i den stämmning jag vill. Musiken ligger annars där och väntar på omfamna mig. Jag tröttnar aldrig på lugna låtar som stegrar sig till ett crescendo på slutet. Alla postrockband av aktning har ju några sådana låtar. Sigur Ros har det också men så var det ju det där med sången.

Det lilla jag såg från Sigur Ros spelning på Roskilde för några år sedan gör dock att jag gärna ser dem igen. Det krävs dock att man är på rätt humör. Är det någon som läser detta som har bra tips på vad man ska ha i kroppen för att få ut det mesta av Sigur Ros så är det bara att höra av sig. Det bästa är nog om det är en varm sommarnatt och man kan ligga i gräset och bara flyta med.

Bra låtar: Hoppipolla och Saeglupur