Åtta nedslag i Paris

Paris är antagligen världens finaste stad när mörkret lagt sig. Upplysta monument och mysiga gator var man än vänder sig.

Morgonarna är inte dumma de heller. Jogga i Luxembourgträdgåren och längs Seine före frukost är något man borde göra varje dag.

På klassisk mark. Visst kändes Sartres vingslag när vi åt och tog oss ett glas på Café de Flore

Här i området Passy bodden den store författaren Honare Balzac. Ett ställe vi besökte under en av många turer ut från centrum.

Att sitta i en gatukorsning och äta lunch med gott vin till är precis så en stadssemester ska vara.

                     

Mamma undrar hur vi ska få i oss denna jättesallad. Det var så gott så det var inga problem.

Vid Canal St Martin. Efter ha trängts i de stora varuhusen en förmiddag var det närmast en befrielse att sätta sig i metron och dra norrut. Det är klart att det mycket roligare att sitta på ett café en lördageftermiddag bland vanliga parisbor än tillsammans med 90 procent turister.

Shoppingdags till barnen. Till sist hittades Astids önskemål på Champs Elyseé, badkulor i roliga former. Det var liksom pricketn över i:et på en fantastisk resa. Det enda som fattas är att man skulle lära sig franska.  Att kunna förstå och överhöra samtal längs bardisken, i snabbköpet eller på gatan är det enda jag saknar i Paris. Men det är ju något som går att åtgärda.