Veckans 75 bästa låtar

I ett tidigare inlägg skrev jag om min saknad efter tystnaden. En saknad som ibland är oerhört stark. Särskilt som man vet att tystnaden aldrig kommer tillbaka. Men det finns botemedel. Den allra bästa medicinen just nu är att spela samlingen Take me to the river - A southern soul story 1961-1977. Här finns så mycket örongodis att man undrar om inte tystnaden är överflödig. Något som gud skapade innan han visste vad som skulle hända med soulmusiken från de amerikanska sydstaterna på 1960-talet.

I veckan har jag fått fram en gammal hederlig cd-freestyle. Tillsammans med den och mina nya hörlurar har jag krypit ner i sängen, lagt i Take me to the river skivorna och bara domnat bort till musiken. Lusten, passionen, lyckan, lidelsen, sveken, den gigantiska längtan, självömkan och nederlagen som strömmar in i mina öron gör att jag aldrig vill somna.

Alla 75 låtar är fantastiska. Många har man förstås hört innan och några är nära på sönderspelade. Men det är en guldgruva för alla med tinnitus och ett behov att höra dramtiska kärlekssånger.

Som sagt, alla 75 låtarna är värda att lyssna på. Vill ni ha tre smakprov? Klicka i så fall på låtarna nedan.

Joe Simon - My adorable one
När han sjunger "You're the dream beyond compare, you are the answer to my prayer" är det bara att inse att det här är en låt att låta tårarna falla till. Allt är bara perfekt. Det finns inget mer att önska.

James Carr - The dark end of the street
En av många klassiker på skivan. En låt som det är omöjligt att tröttna på. James Carr har den ultimata känslosamheten i rösten för att bli språkröret för alla syndare.

Millie Jackson - It hurts so good
En av de bästa kvinnliga soulrösterna tillhör Millie Jackson. Redan när man ser låtens titel vet man att det här är en magnifik låt. Direkt i första takten börjar man vagga huvudet fram och tillbaka och sen ökar det bara och när låten närmar sig slutet vaggar hela kroppen. Annars har man något fel och bör söka hjälp.