Jag vill egentligen inte klaga något när det är fredag och omvärlden signalerar positiva signaler. Men ändå kan jag inte låta bli. Anledningen är dessa vedervärdiga försäljare som dyker upp överallt. Nu kan man inte ens gå in på sitt lokala Hemköp på Stigbergstorget utan att bli antastad.

Hade inte barnen varit med i affären igår så vet jag inte vad jag gjort när de flög på mig. Jag hade då stått i kassakön och retat upp mig bra mycket när jag såg hur de arbetade. "Vill du ut och resa" var deras försök att ragga folk att stanna. Alla elakheter och svordomar som finns virvlade runt i min hjärna. Det var till och med nära att jag tog tag i någon som jobbar på Hemköp för att höra om jag kunde få prata med deras chef som tillåtit försäljarna att stå där.

Som sagt, hade barnen inte varit med så tror jag faktiskt att något riktigt elakt flygit ur mig. Nu blev det istället en kollision av tankar vars resultat blev att jag svarade något fullständigt obegripligt till försäljarna när de angrep mig. Jag ville säga "dra åt helvete, kan man inte ens få handla i fred" men det gick som ni förstår inte och jag hade liksom inget lindrigare att säga så ljudet som kom ur munnen var typ öhhhhhhhhhh. Alltså fullständigt obegripligt. Försäljarna bara tittade på mig med sina djävulska leenden. När vi kommit utanför affären frågade Ella; "pappa, vad sa du till dom där inne?